Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ensilering innebär syrefri konservering av vallfoder med hjälp av mjölksyrebakterier där aktivitet av oönskade mikroorganismer såsom klostridier och enterobakter bör förhindras. Ett vallensilage med bra näringsinnehåll och god hygienisk kvalitet kan ge hög konsumtion och produktion hos mjölkkor.

Syftet med studien var att studera effekten av förtorkningsteknik och tillsatsmedel på ensilagets hygieniska kvalitet samt konsumtion och produktion hos mjölkkor.

I försöket ingick tre förtorkningsmetoder och tre tillsatsmedelsbehandlingar, det vill säga totalt nio behandlingar. Förtorkningsmetoderna var bredspridning, enkelsträng och dubbelsträng och tillsatsmedelsbehandlingarna var två kemiska preparat; Promyr NF (> 75 % myrsyra, < 25 % propionsyra och salter av organiska syror; Perstorp AB, Perstorp, Sverige) och Kofasil Ultra (natriumnitrit, natriumbensoat, hexametylentetramin och natriumpropionat; Addcon Nordic A/S) som jämfördes med ett kontrolled utan tillsats. Studien genomfördes under hösten 2007 på Nötcenter Viken med 48 kor. Försöket utfördes som en incomplete change-over design med nio behandlingar, tre kogrupper och tre perioder om 21 dagar vardera. Detta innebar att varje foder utfordrades till ett djur under en period. De första elva dagarna var tillvänjningsperiod och de följande tio dagarna var mätperiod i varje 21-dagars period. Under mätperioden mättes foderkonsumtion och mjölkmängd medan prover för analys av mjölkens sammansättning togs under de fyra sista dagarna i varje mätperiod. Även träckprover togs från fem till sex kor i varje behandlingsgrupp under sista veckan i varje mätperiod för analys av klostridiesporer. Prover från det ensilage som utfodrades under respektive period togs dagligen under de sista tio dagarna i varje period och slogs samman till ett prov per period. Näringsvärde, hygienisk kvalitet inklusive sporförekomst i ensilaget bestämdes med ett prov per behandling från ett sammanslaget prov från de sista tio dagarna i varje period. Innan slåtter och under skörd, som var en tredje skörd, provtogs även stående gröda och förtorkad grönmassa för innehåll av torrsubstans, socker, ammonium-N och klostridiesporer. Även ytjorden provtogs för innehåll av sporer.

Från provtagningen vid skörd kunde påvisas att ytjord innehöll fler sporer, 1995 cfu/g prov, än stående gröda, förtorkad grönmassa och ensilage, vilka hade < 100 cfu/g prov. Det var ingen effekt av förtorkningsmetod och tillsatsmedel på sporförekomsten i ensilaget, som var mycket låg (< 100 cfu/g prov). Det fanns en tendens till mer sporer i träcken hos kor utfodrade med ensilage förtorkat i enkelsträng än genom bredspridning eller i dubbelsträng. Den skillnaden beror antagligen på ett litet koantal och en viss osäkerhet i analysresultaten. Överlag var sporförekomsten låg vilket tyder på en bra inläggningsteknik.

Samtliga ensilage var generellt sett av god hygienisk och näringsmässig kvalitet. Ensilage förtorkat i dubbelsträng hade en tendens till högre ammoniumkväve än ensilage förtorkat i enkelsträng eller genom bredspridning. pH-värdet i ensilage som förtorkades genom bredspridning var högre än för ensilage förtorkat i enkelsträng eller dubbelsträng på grund av en mer begränsad fermentering orsakad av en högre ts-halt. Den begränsade fermenteringen visar sig i en högre sockerhalt och lägre halt totala syror i ensilaget som förtorkats genom bredspridning än för ensilage förtorkat i sträng. Det fanns ingen smörsyra i ensilagen.

Kor, som utfodrades med ensilage som hade förtorkats genom bredspridning konsumerade 1,5 kg ts mer av totalfodret per dag än kor som utfodrades med ensilage som hade förtorkats i dubbelsträng. Detta beror troligen på ett högre sockerinnehåll, en högre ts-halt och lägre halt fermentationsprodukter i ensilaget, som hade förtorkats med bredspridningsteknik. Val av förtorkningsteknik hade ingen generell effekt på mjölkproduktionen.

Det gick i detta försök inte att urskilja någon större inverkan av tillsatsmedel på ensilagekvaliteten. Det var något lägre innehåll av ammoniumkväve och högre innehåll av socker i tillsatsmedelsbehandlat ensilage. Att resultaten inte är tydligare kan bero på att samtliga ensilage i detta försök var av god kvalitet. Ingen smörsyra noterades och sporförekomsten var antingen väldigt låg eller obefintlig i ensilage både utan och med tillsatsmedel.

Samtliga konsumtionsparametrar var högre hos de kor som utfodrades med ett tillsatsmedelbehandlat ensilage i jämförelse med de kor som fick det obehandlade ensilaget. Kor som utfodrades med tillsatsmedelsbehandlat ensilage konsumerade 1,5 kg ts mer av totalfodret per dag än kor som utfodrades med ensilage utan tillsats. Den ökade konsumtionen kan delvis bero på något lägre innehåll av ammoniumkväve samt en högre sockerhalt i de ensilage som var tillsatsmedelsbehandlade. Sannolikt kan konsumtionsskillnaden också förklaras av andra kvalitetsparametrar i ensilaget som inte har mätts med genomförda analyser.

Produktionen hos kor utfodrade med tillsatsmedelsbehandlat ensilage var 0,5 kg mer mjölk per dag än kor som utfodrades med ensilage utan tillsats då data för mjölkavkastning under hela 10-dagars mätperioden för 43 kor användes. Resultat från samma mätperiod redovisade av Lantmännen visar på en ökning av mjölkavkastningen med 1 kg i just detta försök och en generell ökning av mjölkavkastningen med 0,56 kg, vilket överensstämmer väl med resultatet i detta examensarbete. Däremot var det ingen skillnad i mjölkavkastning med resultat från 39 kor under de sista fyra dagarna i mätperioden då mjölkens sammansättning registrerades. Mjölkens sammansättning påverkades ej av tillsatsbehandling av ensilaget. Korna i denna studie var högavkastande, ca 40 kg mjölk per dag, vilket kan ha bidragit till endast en marginell effekt på avkastningen av behandlingarna.

Korna i försöket hade hög effektivitet för mjölkproduktion eftersom de mjölkade ca 2 kg ECM per kg ts-intag. Eftersom konsumtionen ökade utan en ökning i kg ECM för kor utfodrade med tillsatsmedelsbehandlat ensilage, producerade dessa kor mindre kg ECM per kg ts än kor utfodrade med obehandlat ensilage. Den ökade konsumtionen kan ha ökat kroppsreserverna, vilka vid behov kan brytas ner för att användas för mjölkproduktion.

Utifrån resultaten i detta försök och den litteratur som jag har läst skulle jag rekommendera att lägga in ensilage förtorkat med bredspridningsteknik och med tillsats av ensileringsmedel.