Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of this study is to with the help of my data, conduct statistic analyses about animal welfare mistakes and scarities, as a preventive measure for the public sector point of view and how farmers handle their animals in these cases, when and how these mistakes and scarities are likely to appear and in this way perhaps manage the existing problems. The aim of using judicial decisions of banning ownership and caretaking of animals according to the 29 § is that this judicial decision is the outermost fortification of animal welfare.

In November 1938 the pro tempore investigator handed over a report with a proposition according the animal welfare legislation. Pro tempore proposed that the court should in some cases, be able to order a person guilty of cruelty against animals to a ban of owning or taking care of animals. This proposal unfortunately was turned down. The question about introduce a ban against owning or taking care of animals into the Swedish animal welfare legislation was again discussed in April 1967 at an interpellation debate in the parliaments second chamber. A memorandum was established in March 1968 which developed into a proposal to introduce a ban against owning or taking care of animals to the Swedish animal welfare legislation. The direction took effect 1969 and was introduced in the animal welfare legislation in the present animal welfare legislation was established in 1988, this resolution remained almost unchanged.

Decisions based on functioning based demands are more common than decisions based on resource based demands. But it is clear that the majority of those judicial decisions are based on a combination of these two. Today there are no definitions of these two conceptions neither on the Swedish board of agriculture nor in the industry. For that reason I had to create one. The industries have difficulties to define these two conceptions, and mean that function based demands is the opposite of detailed based demands. It is more correct to manifest that function- respectively resource based demands can be more or less detailed.

Only 7 of the 105 judicial decisions I have read have been appealed in the Swedish administrative court of appeal where every one of the 7 judicial decisions have been turned down. Maybe we can discern a trend that it is in the county administrative court the animal welfare judicial decisions concerning a ban against owning or taking care of animals is concluded. Of a total of 105 judicial decisions only 7 of them were approved which means approx. 6 % of the judicial decisions.

The results of this study also establishes that the agriculture animals together with cats and dogs are the most common animals where the judicial decisions concerning ban to own or take care of animals are implemented. Only a few judicial decisions concern other pets.

Syftet är att med hjälp av framtagna data kunna föra statistik över djurskyddets fel och
brister från den offentliga sektorns sida samt djurhållarnas hantering av djuren i dessa
fall, var och hur bristerna de kan tänkas förekomma och på det sättet kanske kunna
komma tillrätta med befintliga problem. Syftet att använda sig av djurförbudsdomar
enligt 29 § DL är att denna paragraf utgör djurskyddets yttersta befästning.
I november 1938 lämnade tillförordnad utredningsman ett betänkande med förslag
rörande djurskyddslagstiftningen. Utredningsmannen föreslog att domstolarna skulle,
kunna i vissa fall kunna döma den som gjort sig skyldig till djurplågeri till förbud att
syssla med djur. Detta förslag avslogs. Frågan om införande av djurförbud i den
svenska djurskyddslagstiftningen tas upp igen i april 1967 vid en interpellationsdebatt
i riksdagens andra kammare. En promemoria upprättas i mars 1968 som mynnar ut i
ett förslag om att en bestämmelse om möjlighet att meddela förbud att handha djur
förs in i djurskyddslagen. Bestämmelsen trädde ikraft 1969 och infördes i
djurskyddslagen och inte strafflagen. När vår nuvarande djurskyddslag tillkom 1988
överfördes förbudsbestämmelsen i stort sett oförändrad.
Av de 105 stycken domar som jag beskådat är det endast 7 stycken som överklagats
och fått prövningstillstånd i kammarrätten där alla fått avslag. Kanske man kan
urskilja en trend att det i stort sett är i länsrätten som djurskyddsärenden gällande
djurförbud avgörs. Av totalt 105 stycken domar är det endast 7 stycken som fått bifall
vilket innebär ca 6 % av domarna.
Av resultatet kan vi också konstatera att det är lantbrukets djur som är vanligast
tillsammans med hund och katt att djurförbud grundas på. Ett par enstaka fall rör
övriga sällskapsdjur.
Beslut grundade på funktionskrav är vanligare än beslut grundade på resurskrav. Men
det är tydligt att majoriteten av domarna ofta grundas på en kombination av dessa två.
Idag finns inga definitioner på dessa två begrepp varken på jordbruksverket eller hos
näringen. Det var därför nödvändigt för mig att sätta mitt finger på vad som var vad.
Näringen har svårt att definiera dessa begrepp och menar ofta att funktionskrav är
motsatsen till detaljregler. Det är mer korrekt att uttrycka sig som så att ett resursrespektive
funktionskrav kan vara mer eller mindre detaljerat.