Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of the present study was to investigate the effect of strategy for grouping calves into group pens with automatic milk-feeding systems on the calves' health and growth rate. The usefulness of changes in feeding behavior recorded by the computerized milk-feeder during periods of illness to identify calves with clinical diease was also studied.

In the first experiment, 64 calves were moved in and out of group pens in a continuous way, while 46 calves were transferred into group pens until the the pen was considered "full". The calves in the latter groups were then held together until weaning. It was found that calves in the fixed groups grew approximately 100 g / day more compared to the calves in the dynamic groups. Signs of clinical respiratory disease were less frequent in this group, while the incidence of diarrhoea was slightly higher.

In the second experiment health parameters, milk consumption and feeding behaviour was recorded daily for 46 calves. The aim was to study potential associations between clinical signs of illness and change in feeding behaviour. By comparing data during days of health and illness, respectively, it was found that the number of rewarded visits in the milk feeding station was reduced in 77 % of the calves during days of illness. The number of unrewarded visits to the milk feeding station showed to be the most sensitive indicator of illness and was reduced in 85 % of the calves during days of illness. A small decrease (p < 0,02) in drinking rate was seen during the transition from healthy calf to calf with signs of clinical disease. No differences in milk consumption between healthy and diseased calves could be found.

Examensarbetet består dels av en litteraturstudie där olika aspekter på grupphållning av kalvar sammanställts och dels av egna försök. I försöken undersöktes om olika insättningsrutiner då kalvarna sätts samman i gruppboxar kan inverka på deras hälsa och tillväxt samt om kalvarnas ätbeteende, registrerat av mjölkutfodringsautomaten, förändras vid sjukdom och i så fall kan utnyttjas av djurhållaren för identifiering av sjuka kalvar.
I det första försöket jämfördes likvärdiga kalvgrupper som hölls i gruppbox med transponderstyrd mjölkutfodringsautomat. Den ena behandlingsgruppen, som utgjordes av 64 kalvar, flyttades in- och ut ur gruppsystemet kontinuerligt, medan de 46 kalvarna i den andra behandlingsgruppen sattes in gruppvis i boxarna, varefter kalvgruppen sedan hölls stabil under hela mjölkperioden. Kalvar som sattes in gruppvis hade i genomsnitt närmare 100 g högre tillväxt per dag jämfört med de kontinuerligt insatta kalvarna.
I det andra försöket ingick 46 kalvar. Uppgifter om ätbeteende och mjölkkonsumtion registrerat av den transponderstyrda mjölkutfodringsautomaten samt hälsostatus, samlades in dagligen. Syftet var att studera om samband förelåg mellan sjukdom och förändring i kalvarnas ätbeteende. Kalvarnas besök i mjölkutfodringsautomaten under sjuka respektive friska dagar jämfördes. Det genomsnittliga antalet belönade besök i mjölkautomaten sjönk hos 77 % av
kalvarna då de var sjuka. Dock var det förändringen av antalet förgäves besök i mjölkautomaten som visade sig vara den känsligaste indikatorn på sjukdom bland kalvarna. Det genomsnittliga antalet av denna typ av besök sjönk hos 85 % av kalvarna under sjukdagarna. En viss nedgång (p < 0,02) i drickhastighet i samband med insjuknanden kunde fastställas. Däremot föreföll inte kalvarnas dygnskonsumtion av mjölk påverkas av deras hälsoläge.