Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Krubbitning är en oral stereotypi som innebär att hästen tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtänderna och drar bakåt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktäristiskt ljud. Många hästägare försöker förhindra att hästen krubbiter och det vanligaste sättet är att sätta på hästen en krubbitarrem. Det är möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hästen och att då förhindra beteendet kan påverka hästens välfärd.

Ett alternativt sätt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll är en boll som fylls med någon form av foder och hästen manövrerar den för att få tillgång till innehållet som trillar ut genom ett hål i bollen. Syftet med den här studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade någon effekt på krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hästar. Hypotesen var att födosöksbeteendet skulle öka samtidigt som krubbitningen skulle minska då hästarna fick tillgång till en Snak-a-Ball som var fylld med finhackade morötter.

Det var åtta krubbitande hästar som medverkade i studien och de genomgick individuellt tre olika behandlingar; Kontroll, Berikning och Morötter. Varje behandling pågick under två dagar i följd och hästarnas beteende observerades under två timmar, en timme före och en timme efter utfodring båda testdagarna. Kontroll innebar ordinarie förhållanden, Berikning innebar att hästen fick tillgång till en aktivitetsboll fylld med 1 kg morötter och Morötter innebar att hästen fick 1 kg morötter direkt i krubban då observationen startade.

Hästarnas beteenden registrerades varje minut om de förekom eller ej med 0-1 registrering. Krubbitningsfrekvensen mättes kontinuerligt varje minut under de två timmar som beteendeobservationerna pågick. Den statistiska metoden som användes för att analysera datamaterialet var en Two Way Repeated Measures ANOVA (n=8) och i de fall då det var en signifikant skillnad i materialet så gjordes ett post-hoctest (Holm-Sidak metoden). För att jämföra Snak-a-Ball användningen före respektive efter utfodring gjordes ett Wilcoxon Signed Rank Test.

Studien visade att hästarna vilade signifikant mindre (p<0,05) då de hade tillgång till en Snak-a-Ball jämfört med de två andra behandlingarna. Hästarna hade en signifikant högre (p<0,05) krubbitningsfrekvens under behandling Morötter jämfört med de två andra behandlingarna. Aktivitetsbollen hade ingen signifikant effekt på hästarnas krubbitning vilket skulle kunna bero på att bollen var fylld med morötter vilka medförde en ökad krubbitningsfrekvens när de gavs direkt i krubban. Det var heller ingen signifikant skillnad i födosök mellan de olika behandlingarna.

Det är allmänt vedertaget att det mest effektiva sättet att minska krubbitning är att öka hästens utevistelse, ge fri tillgång på hö och tillgodose behovet av social kontakt med andra hästar. Det är möjligt att en aktivitestboll skulle kunna vara en del i en behandling av krubbitning då det av någon anledning inte går att ge hästen fri tillgång till grovfoder. Det krävs dock vidare studier för att klarlägga detta och det är då av stor vikt att det foder som bollen fylls med inte medför en ökad krubbitningsfrekvens hos hästen.

En slutsats av den här studien är att krubbitande hästar vilar signifikant mindre då de har tillgång till en aktivitetsboll. Hypotesen att födosöksbeteendet skulle öka samtidigt som krubbitningen skulle minska då hästar får tillgång till en Snak-a-Ball fylld med finhackade morötter kunde inte styrkas.

Crib-biting in horses is an oral based stereotypy and is defined as when a horse seizes a
fixed object with its incisor teeth and pulls back as it draws air into the oesophagus while
emitting a characteristic grunt. Many horse owners attempt to prevent crib-biting by using
a crib-collar. On the other hand crib-biting might fulfill a specific function and a cribcollar
could affect the welfare of the horse.
An alternative method to prevent crib-biting could be to enrich the horse’s environment by
introducing a foraging device. In this study a foraging device known as an activity ball
(Snak-a-Ball) was used. An activity ball is a ball filled with forage and when the horse
manoeuvres it some forage falls out through a hole in the ball. This study investigated if
the activity ball had any effect on the frequency of crib-biting in crib-biting horses. The
hypothesis was that the foraging behaviour would increase and the crib-biting would
decrease when horses had access to a Snak-a-Ball filled with small pieces of carrots.
Eight crib-biting horses participated in the study and they were individually exposed to
three different treatments; Baseline, Enrichment and Carrots. Each treatment lasted for two
consecutive days and the behaviour of each horse was observed during two hours, one hour
before feeding time and one hour after feeding time each day. During Baseline normal
management practices were followed and during Enrichment the horse had access to a
Snak-a-Ball filled with 1 kg of chopped carrots. During the Carrot treatment the horse
received 1 kg of carrots put directly into the crib when the observation started.
The behaviour of the horses was registered every minute during the observations using a
periodic occurrence measurement. During observation the frequency of crib-biting was
registered using a continuous recording. Data were analysed using a Two Way Repeated
Measures ANOVA and when there was a significant difference in the material a post-hoc
test was used (Holm-Sidak method). A Wilcoxon Signed Rank Test was used to compare
the Snak-a-Ball use.
During Enrichment the horses rested significantly less (p<0,05) compared to Baseline and
Carrot treatments. When the horses were given carrots directly into the crib the frequency
of crib-biting was significantly higher (p<0,05) compared with the two other treatments.
The activity ball did not have any significant decreasing effect on crib-biting in horses. An
explanation could be that the ball was filled with carrots which increased the crib-biting.
There was not a significant difference in foraging time between the different treatments.
It is generally accepted that the most successful means of reducing the frequency of cribbiting
is to give the horse more time in paddocks with free access to forage and to satisfy
their need of social contact with other horses. It is however still possible that an activity
ball could be a part of a crib-biting treatment program when it is not possible to give the
horse free access to high fiber forage. It will take further studies to investigate this and
then it will be important that the ball is filled with forage that does not increase crib-biting.
In conclusion this study showed that crib-biting horses rested significantly less when they
had access to an activity ball. This study did not show any support to the hypothesis that
foraging behaviour would increase and the crib-biting would decrease when horses had
access to a Snak-a-Ball filled with small pieces of carrots.