Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cattle used for meat production can be held outside all year round and due to the legislation they should have access to shelters or other buildings for protection against the elements giving them a dry and clean bedding. There are different opinions concerning their need of protection and the question about necessity of shelters for cattle is of current interest due to a less profitable economy in meat production and the investment costs for shelters. The aim of this study was to acquire more knowledge about the natural behaviour of cattle concerning their use of shelters. The basis of the study was a series of questions regarding when animals choose to stay in shelters, if shelters were used less when they had access to protecting vegetation, how temperature and weather conditions affected the use of shelters and the influence of distance between shelter and feed. Behavioural studies was conducted at five different farms where six groups of suckler cows and heifers of following breeds and crossbreeds were observed; Aberdeen Angus, Charolais, Hereford, Scottish Highland Cattle, Simmental and the Swedish breeds SKB and SRB. The group sizes varied between 14 and 58. The farms were situated in different parts of Sweden. The studies took place during two days on two separate occasions per group reaching from February to April 2005. Observations lasted for 4,5 hours/day divided into six periods at dawn, sunrise, lunchtime, afternoon, sunset and twilight. In intervals of five minutes registration of the number of animals in different areas and of their behaviour regarding standing, walking, lying down and eating took place. Temperature and weather conditions were also recorded.

The average of time spent in shelters by all suckler cows and heifers was 11,7 % and they spent 6 % of the time within10 m of their shelters. The variation between groups was considerable. Group three and five had longer between their shelter and feeding place and spent less time in their shelter compared with groups with shorter distances. Groups that were observed in their shelter more frequently during the day had a good overlook of the feeding place from the shelter. Group four did not have a clear view, but used their shelter to a proportionately high extent and showed a synchronized behaviour in their use of the shelter. They only used it during early and late observation periods. Registrations of animals lying directly on the ground occurred only a few times and mostly they were lying at the feeding place, areas with straw, in the shelter or within 10 m of shelter. The mean value of all the groups using shelters during the first time of observation was 9,1 % (± 0,55). The temperature was mostly below zero (ºC) and the weather was windy and included snowfall during some of the observation periods during this time. The mean value of all the groups using shelters during the second time of observation was 14,2 % (± 0,90). During this time the temperature often was above zero and the weather was windy with snowfall and quite a lot of rain.

In conclusion this study showed that suckler cows and heifers used shelters less during daytime. They seemed to use them more depending on moist conditions like snow and rainfall than to low temperatures and they also seemed to prefer lying on straw than directly on the ground. They used shelters although they had access to protective vegetation and the distance between feeding place and shelter seemed to have an effect on the use of shelters. A clear view between shelters and feeding places seemed to increase time spent in shelters. The construction of the shelter and social structure may influence the availability of the shelter to the individual animal. No tendencies were shown concerning differences between breeds in the use of shelters.

Nötkreatur för köttproduktion kan hållas som utegångsdjur året runt. Enligt djurskyddslagen ska de då ha tillgång till ligghall eller annan byggnad som ger skydd för väder och vind samt en torr och ren liggplats. Åsikterna om djurens behov av ligghallar går isär och då lönsamheten på senare år försämrats aktualiseras frågan om behov av sådana då dessa står för en stor del av investeringskostnaden. Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om köttdjurens beteende med avseende på utnyttjandet av ligghallar. Utgångspunkten för försöket var flera frågeställningar rörande när djuren vistas i ligghallarna, om dessa används mindre då det finns tillgång till skyddande terräng, hur temperatur och nederbörd påverkar användandet och om avståndet mellan utfodring och ligghall har någon betydelse för hur mycket dikorna och kvigorna vistas i ligghallarna. Beteendestudier utfördes på fem olika gårdar där sex grupper bestående av dikor och kvigor av följande raser och korsningar observerades; Aberdeen angus, Charolais, Hereford, Scottish Highland Cattle, Simmental, SKB och SRB. Gruppstorleken varierade mellan 14 och 58 djur och besättningarna fanns i Västra Götalands Län och i Stockholms Län. Djuren observerades totalt 4.5 timmar/dygn under fyra dagar uppdelade i två observationsperioder mellan februari och april 2005. Varje dag innefattade sex observationspass vardera 45 minuter som fördelades till gryning, soluppgång, lunchtid, eftermiddag, solnedgång och skymning. Då registrerades i femminutersintervall antalet djur som befann sig i olika områden och om djuren låg, stod, åt och gick. Registreringar fördes även över temperatur och väderförhållanden.
Gruppernas medelvärden visade att korna och kvigorna vistades i ligghallarna i genomsnitt 11,7 % av observationstiden och 6 % inom 10 m av ligghallarna. Det var dock stora skillnader mellan grupperna. Grupperna tre och fem hade längre avstånd mellan utfodring och ligghallar och vistades mindre i ligghallarna än grupper som hade kortare avstånd. Ligghallarna användes mer frekvent under dagens samtliga pass av de grupper som hade fri sikt ut över vistelseområdet från ligghallen. Grupp fyra hade inte fri sikt men ett förhållandevis högt utnyttjande av ligghallen. De uppvisade ett synkroniserat utnyttjande av ligghallen och befann sig i ligghallen endast under sena och tidiga observationspass. Samtliga gruppers djur registrerades endast vid ett fåtal tillfällen liggande direkt på marken och oftast låg de vid utfodringen, på foderrester, ströade ytor och i eller inom 10 m av ligghallarna. Medelvärdet för de sex gruppernas utnyttjande under observationsperiod ett var 9,1 % (± 0,55). Då var det mestadels minusgrader och varierande väder med blåst och nederbörd i form av snö under vissa observationspass. Högsta beläggningen registrerades hos grupp sex med 78,6 % av djuren i ligghallarna samtidigt. Medelvärdet för de sex gruppernas utnyttjande av ligghallarna under observationsperiod två var 14,2 % (± 0,90). Då var temperaturen mestadels högre än under period ett med plusgrader och vädret innefattade blåst och nederbörd i form av snöfall och en hel del regn. Högsta beläggningen registrerades hos grupp fyra med 100 % av djuren i ligghallen samtidigt.
Slutsatserna utifrån resultaten var att dikorna och kvigorna använde ligghallarna mindre mitt på dagen. De tycktes vistas i ligghallarna mer beroende av nederbörd än av lägre temperaturer och de tycks föredra en ströad yta att ligga på. Ligghallarna användes även då det fanns skyddande terräng i vistelseområdet. Ligghallens placering tycktes påverka utnyttjandet och fri sikt mellan ligghallar och utfodringsplatser tycktes öka användandet. Utformningen av ligghallen och rangordning mellan djuren tycks påverka tillgängligheten för den enskilda individen. Några tendenser till skillnader mellan olika raser i användandet av ligghallar visade sig inte.