Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The aim of the present degree project was to investigate the effects of biotin supplementation on hoof health in dairy cows. The experiment was performed as a controlled cohort study in three commercial farms in western Sweden from January 2002 to October 2002. The cows were all housed in cubicle systems with transponder concentrate feeding systems. Within each farm the cows were allocated to either biotin or control treatment. The biotin groups received 20 mg of biotin per cow and day, starting 14 days before expected calving. After the third month of lactation the amount of biotin fed was decreased to 10 mg of biotin per cow and day. No biotin was fed during the dry period. Control cows did not receive any supplementary biotin. During the experiment the cows were trimmed once before calving and once or twice after calving by a professional foot trimmer. Claw lesions were recorded, and toe length, diagonal length and upper claw angle were measured before and after trimming.

Effects of biotin on hoof disorders (heel horn erosion, sole haemorrhage, white line haemorrhage, sole ulcer, dermatitis and white line fissure) at the end of the study were analysed using multi variable logistic regression, controlling for effects of herd, days in milk and parity. Net growth between different seasons (trimming 1-2; 2-3; 1-3) was calculated from the claw measurements. The effects of biotin were analysed using multivariable linear regression controlling for effects of herd, days in milk and parity.

Biotin supplementation was not associated with claw health or growth rate. There are, however, literature reporting positive effects of biotin supplementation on hoof health. By extending the present experiment over a full housing period, as well as by increasing the amount of biotin fed, chances to see effects of biotin might be bigger.

Syftet med försöket var att undersöka vilken effekt en tillsats av vitaminet
biotin har på mjölkkors klövhälsa. Arbetet utfördes i tre lösdriftsbesättningar
med transponderstyrd kraftfoderutfodring i trakten
runt Skara från årsskiftet 2001/2002 till oktober 2002. Försöket gjordes
i form av en kontrollerad kohortstudie. I varje besättning fördelades
korna till en försöksgrupp och till en kontrollgrupp. Korna i
försöksgruppen fick 20 mg biotin per dag från och med två veckor
före förväntad kalvning till och med tredje månadens laktation, därefter
gavs 10 mg per ko och dag under resterande del av laktationen.
Inget biotin gavs under sinperioden. Kontrollgruppen erhöll ingen
extra tillförsel av biotin. Förutom biotinutfodringen var skötsel och
stallförhållanden desamma i de båda grupperna inom respektive gård.
Varje besättning verkades av en klövvårdare tre gånger under försöket
varvid klövskador bedömdes och registrerades. Vid verkningstillfällena
mättes klövens tålängd, övre klövvinkel samt diagonallängd
före och efter verkning. Effekt av biotin på förekomst av klövskador
(klövröta, klövsulesår, sulblödning, blödning i vita linjen, eksem
och hålvägg) vid verkning nummer 3 analyserades med hjälp av
logistisk regression. Genom den statistiska bearbetningen kontrollerades
för effekt av gård, laktationsnummer och laktationsstadium.
Från de registrerade klövmåtten beräknades förändringar i längd och
vinkel mellan olika verkningar (1-2; 2-3; 1-3). Effekter av biotintillskott
på förändringarna studerades med hjälp av linjär regression
varvid kontrollerades för effekt av gård, laktationsnummer och laktationsstadium.
Inga effekter av biotin på förekomsten av klövskador eller nettoförändringar
av klövmått kunde iakttagas. Genom att fortsätta försöket
över en hel stallsäsong och eventuellt med en ökad biotintillskottsdos
skulle sannolikt möjligheten att finna positiva effekter av biotintillskott
på klövhälsa och klövtillväxt vara större, då försök utomlands
visat effekt av biotin dels efter längre tids biotintillskott och dels efter
större mängd utfodrat biotin.