Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The world’s population is increasing, thus the need for food as well. As a result, innovation is needed in the agriculture sector to increase the production of food. Genetically modified, GM, crops could be such an innovation. However, with the use of GM crops today, some disadvantages have led to that the European Union have banned GM crops in cultivation within the union. Nevertheless, the EU imports a significant amount of GM crops from other parts of the world, such as Brazil, to use in animal feed, especially GM soybeans due to the high protein content. Sweden is the one country within the union that only imports GM-free soybeans due to a joint agreement among commercial actors.

While GM crops are globally grown on approximately 170 million hectares in the world, the debate concerning its appropriateness as food source is common in the EU. Even if a lot of research has been done in the field of GM crops, a consensus has not yet been reached if a GM crops should be accepted to be cultivated within the EU. Research has been done on both consumers’ and policy makers’ attitudes regarding GM crops. However, little attention has been made on the commercial actor’ perspective. This study aims to, by using an ethical framework, investigate the commercial actors’ perspective regarding the use of GM soybeans in animal feed in Sweden.

The empirics of this study focus on an existing multi-stakeholder network, The Swedish Soy Dialogue, where commercial actors have promoted a more sustainable soy production but have not discussed GM soybeans. Through a purposive sampling strategy, four key informants were selected to provide the study with empirical data. The study has a qualitative approach, and the data were collected using semi-structured interviews.

In this study, the use of GM soybeans in animal feed has been seen as a wicked problem. A nuanced picture of the different key informants is presented in the light of the analytical framework that is developed from this study’s theoretical framework. The key informants have different reasoning and motive behind their standpoint, all of them equally meaningful and important when trying to get an understanding of the different perspective.

Jordens befolkning ökar och därmed ökar också behovet av livsmedel. Det finns ett stort behov av innovationer inom den agrara näringen för att höja produktiviteten samtidigt som produktionen behöver bli mer hållbar. En av de innovationer som skulle kunna vara ett verktyg för att höja produktiviteten och bidra till ett mer hållbart jordbruk är genmodifierade grödor. Dock så finns det nackdelar med genmodifierade grödor så som de används idag vilket har lett till ett förbud att odla dessa inom EU. EU importerar fortfarande stora mängder för att använda som proteinkälla i animaliefoder. Detta gäller framför allt sojabönor. Sverige är ett undantag inom unionen då Sverige som enda land väljer att endast importera sojabönor som inte är genmodifierade, även till animaliefoder. Detta kommer sig utav att aktörerna på marknaden själva, utan pådrivningar från myndigheter, har beslutat sig för att endast använda sojabönor som inte är genmodifierade.

Samtidigt som genmodifierade grödor odlas på över 170 miljoner hektar i världen, debatteras deras existens i Europa. Mycket forskning har bedrivits på området utan att komma fram till huruvida genmodifierade grödor bör förbjudas eller inte. Forskningen har också undersökt både konsumenters och beslutsfattares attityder till genmodifierade grödor och kan påvisa olika faktorer som påverkar framför allt konsumenters attityd gentemot genmodifierade grödor. Däremot finns det lite forskning på hur kommersiella aktörer ställer sig till användandet av genmodifierade grödor. I denna studie används ett etiskt ramverk för att undersöka kommersiella aktörers perspektiv till användandet av genmodifierade sojabönor i animaliefoder i Sverige.

Studien utgår ifrån ett existerande multi-stakeholder network, Svenska Sojadialogen, där kommersiella aktörer har diskuterat hållbarhetsfrågan inom sojaproduktionen tidigare, men inte frågan om genmodifierade soja. Genom ett selektivt urval väljs fyra nyckelinformatörer ut som bidrar med studiens empiriska material. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer.

I studien hanteras användningen av genmodifierad soja i animaliefoder som ett wicked problem. En nyanserad bild över de olika nyckelinformatörernas perspektiv presenteras utifrån de analytiska teman som härleds ifrån det teoretiska ramverket. De olika aktörerna har olika resonemang och motiv till deras ställningstagande, vilka alla är lika betydelsefulla och viktiga för att skapa en förståelse för de olika perspektiven.