Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I debatt och forskning inriktad på utemiljö lyser gruppen tonåringar med sin frånvaro. Dagens innehållsmässigt fattiga och i vissa fall inte ens existerande skolgårdar vid många högstadieskolor är ett exempel på hur utemiljöer för tonåringar ofta prioriteras bort. Samtidigt visar många rapporter att den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar.

Syftet med den här uppsatsen har varit att lyfta fram tonåringar inom planering och landskapsarkitektur samt att den ska utgöra ett inspirationsunderlag för gestaltningar av högstadieskolgårdar och andra typer av utemiljöer för tonåringar. Målet har varit att genom en förslagsskiss svara på frågeställningen: Hur ska en skolgård utformas för att främja högstadieelevers psykosociala hälsa?

Genom en litteraturstudie identifierades ett antal miljöfaktorer som gör att en skolgård främjar psykosocial hälsa - grönska, möjlighet till fysisk aktivitet, goda förhållanden för socialt umgänge och tydlig struktur är några exempel. Dessutom visade litteraturstudien att det är viktigt med inslag av oplanerade ytor som eleverna själva kan ta i anspråk samt att skolans utformning signalerar något positivt som eleverna kan identifiera sig med. I syfte att ta reda på om det gick att förankra dessa faktorer i verkliga platser genomfördes platsobservationer vid två olika skolor i Malmö: Slottstadens skola och Munkhätteskolan. Vid dessa observationer användes de ur litteraturen härledda miljöfaktorerna och Jan Gehls ”12 kvalitetskriterier” som analysverktyg för att visa på skolgårdarnas brister och kvaliteter. Resultaten från de båda analysprotokollen stämde överens med varandra och visade att det var stor skillnad mellan skolorna - skolgården vid Slottstadens skola visade sig vara relativt välfungerande medan Munkhätteskolans skolgård uppvisade stora brister. Den sistnämnda fick sedan utgöra grundmaterial till en förslagsskiss som togs fram i syfte att ta reda på om, och i så fall hur miljöfaktorerna från litteraturstudien skulle kunna tillämpas i en omgestaltning av en skolgård. Skissen visade att de flesta faktorerna var möjliga att tillämpa men att t ex en faktor som skolgårdens struktur kan vara svår att förändra endast genom en omgestaltning av innehållet på skolgården.

I diskussionen reflekterades över att lättillgängliga skolgårdar ökar elevernas utomhusvistelse, samt att en balans mellan de i litteraturstudien framtagna miljöfaktorerna troligtvis är viktigt för att en skolgård ska främja högstadieelevers psykosociala hälsa.

The purpose of this paper has been to highlight teenagers as a target group within the fields of planning and lanscapearchitecture and to form a material of inspiration for designing school grounds as well as other outdoor environments for adolescents. The aim has been to answer the question: How should a school ground be designed to support psychosocial health among adolescent students?

Through a literature study a number of environmental factors of psychosocial health supporting design for adolescents were found - vegetation, access to physical activities, many hangout spots and clear structures are some examples. The literature study also showed the importance of non-designed areas which students can claim with their own ideas and of an architecture communicating something positive for students to identify with. To see if it was possible to anchor these factors in real places field studies through observation were carried out at two schools in Malmö: Slottstadens skola och Munkhätteskolan. The environmental factors which were concluded from the literature study and the ”12 quality criteria” of architect Jan Gehl were used as analytical tools at the observations. The results of both analysis were the same and showed that there was a big difference between the schools - the school ground of Slottstadens skola appeared to have rather good qualities while the school ground of Munkhätteskolan lacked many important factors. The latter then became the foundation of a scheme sketch which were produced to find out if and how the environmental factors from the literature could be applied in a new design of an existing school ground. The scheme sketch showed that most of the factors were possible to apply, though some things such as the structure of the school seemed to be difficult to change only through the design of the school ground.

Lastly some reflections were made regarding the observation that better access seemed to increase the numbers of students using the school ground. The paper concludes that a balance between the environmental factors drawn from the literature probably is important to make a school ground supporting psychosocial health.