Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag finns ett bristande intresse i stadsplaneringen att skapa utrymme för barn. Att barn behöver fysisk aktivitet är idag omtalat, i samband med att barns tillgång till TV och datorer medför stillasittande, under tiden då barn inte befinner sig i förskolan. Idag tillbringar fler barn längre tid i skolan, vilket utgör skolgården till en betydelsefull arena för barns lek och rörelse. Att skolgårdar varierar i storlek beror dels på en otydlig lagstiftning som inte garanterar barns rätt till en egen skolgård, samt att kommuner runt om i Sverige kan själva utforma egna riktlinjer för hur mycket utrymme gården bör erbjuda skol- och förskolebarn. Kommunernas riktlinjer är idag baserade på olika underlag, men gemensamt är att de saknar medicinsk evidensbaserade grund.

Studiens syfte är att belysa hur utrymmet och utformningen påverkar barns fysiska aktivitet på förskolegårdar i tät stad. Arbetet är uppdelat i två större delar som består av en litteraturöversikt och en observationsstudie. Den valda metoden för observationsstudien är CARS-metoden som registrerar barns fysiska aktivitet i fem olika intensitetsnivåer. Registreringen utförs på en ”Behavior mapping” som är uppdelad i zoner, för att på ett strukturerat sätt registrera den fysiska aktiviteten i en bestämd följd med upprepade platsbesök över gårdens olika delar. Tillsammans med observationsundersökningen har både samtal med pedagoger och barn samt egna noteringar av de olika lekarna, varit av stort värde för att förstå hur gården används. För att belysa konsekvenserna av barns utrymme på förskolegården diskuteras även vilka nya forskningsfrågor som kan behövas i framtiden.

Resultatet visar att utrymmet påverkar aktiviteter inom kategorin vidlyftig, med sekvenser av lekens händelseförlopp från lugn till fartfylld. Utrymmet spelade även stor roll för de fartfyllda lekarna som cykelaktivitet och kull-lekar. Undersökningen visade att det fanns ett stort värde i att sammanlänka cykelstråken med funktionerna på gården. Dock visade studien att det finns negativa konsekvenser för barns rörelsefrihet att anlägga små staket som rumsavdelare på gården och att gårdens tillrätEn pilotstudie som utforskar barns fysiska aktivitettalagda miljö skapar svårigheter för barn att utforska sin närmiljö med lösa material. Att begränsa tillgången på mobila lekredskap visade sig vara positivt för social interaktion mellan barnen och en större vilja att utforska de gröna miljöerna på skolan.

Trenden kring att ersätta gårdens utrymme med samnyttjande ytor är idag aktuellt i den täta staden. Dock finns ett värde i att undersöka hur utrymmet på skolgården främjar barns spontana aktivitet i jämförelse med de samnyttjande ytorna. Vidare finns det ett stort forskningsbehov att undersöka hälsorelaterade sjukdomar som fetma, socioekonomiska skillnader, i samband med varierande storlekar på skolgården samt kommuners investeringsintresse i barns miljöer.

Todays urban planning shows a lack of interest to ensure space for children. The fact that children need physical activity is well-discussed today, in relation to children's access to television and computers, causes sedentary activity, while children are not in preschool.
Nowadays more children spend extra time in school, which makes the schoolyard an important arena for children's play and physical activity. The reason why schoolyards vary
in size depends partly on unclear legislation that does not guarantee children's right to schoolyards. Municipalities in Sweden can further set their own guidelines for how much
space is needed for preschool children. The municipalities' guidelines are today based on different backgrounds, but in common they lack medical evidence-based ground.

The purpose of the study is to illustrate how the space and design affect the physical activity of children in dense urban areas. The work is divided into two major parts
consisting of a literature and observation study. The chosen method of observation is the CARS method that records children's physical activity in five different intensity levels. The registration is performed on a Behavior mapping, divided into zones, in order to record the physical activity in a structured manner, with repeated visits to the various
parts of the yard. Together with the observation study, both discussions with teachers and children and descriptions of the various games have been of great value to understand
how the yard is used. In order to highlight the consequences of the child's space in preschool yards, suggestions for further research questions is presented.

The result of the study shows that the space affects “vidlyftiga” activities, with sequences of the game's course of events from calm to speedy. The space also played a big role for the fast-paced games like cycling and tag-games. The survey showed that there is a great value in linking the bicycle paths with other functions at the preschool yard. However, the study showed that there are negative consequences for children's liberty of movement to construct the small fence as space divisions in the yard and that the yard's adapted environment creates difficulties for children to explore their immediate environment with loose material. Limiting access to mobile play equipment proved beneficial for social interaction between the children and a greater willingness to explore the green environments at the preschool yard.

The trend of replacing the schoolyard with utilizing areas for more people is today a
current solution in the dense city. However, there is value in researching how the space in
the schoolyard promotes children's spontaneous activity in comparison with the utilized
areas. Furthermore, there is a great need of research to investigate health-related diseases
such as obesity, socioeconomic differences, in connection with varying sizes of the
schoolyard and municipalities' investment interests in children's environments.