Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under 1940- och 2000-talet har det varit bostadsbrist i Uppsala.
Stadsplaneringsideal påverkar hur bostadsunderskottet åtgärdas, vilket i sin tur
påverkar hur stadens gröna miljöer utformas. Sol, ljus och luft var ledord under
1940-talet. Under 2000-talet finns ett fokus på förtätning och att koncentrera
staden. Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stadsplaneringsideal
påverkar bostadsgårdars utformning genom att svara på frågeställningen: Hur har
bostadsgårdars utformning i Uppsala förändrats sedan 1940-talet med avseende på
storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och vegetation? Uppsatsen
följer upp Eva Kristenssons avhandling som berör miljonprogramsgårdar och
nittiotalsgårdar och hur deras storlek påverkar användningen av bostadsgårdarna.
Genom att i denna uppsats studera illustrations- och situationsplaner över
bostadsgårdar räknades storlek och fördelning av markytan mellan hårdgjort och
vegetation ut. Resultaten från studierna visar att bostadsgårdarna från 1940-talet
har en större yta per lägenhet. En majoritet av gårdarnas markyta är vegetation.
Dessa resultat stämmer överens med Kristensson och hennes studier i
doktorsavhandlingen. Resultaten i uppsatsen styrker även stadsplaneringsidealen
som rådde under både 1940-talet och 2000-talet. Skillnaden mellan de två
tidsperioderna visas främst genom idealen rymlighet under 1940-talet och
förtätning under 2000-talet.

In the 1940s and 2000s there has been a housing shortage in Uppsala. Urban
planning ideals affect how housing deficits are to be solved, which in turn affects
the design of the city's green environments. Sun, light and air were the motto
during the 1940s. During the 2000s there is a focus on densification and
concentration of the city. The purpose of this essay was to investigate how urban
planning ideals affect the design of residential yards by responding to the question:
How has the design of residential yards in Uppsala changed since the 1940s
regarding size and distribution of the area between impervious surfaces and
vegetation? The essay follows up on Eva Kristensson's dissertation, which
concerns million program residential yards and residential yards from the 1990s
and how their size affects the usage of residential yards. Through studying of
illustration and situational plans of residential yards, the size and distribution
between impervious surfaces and vegetation. The results from the studies show that
the yards from the 1940s have a larger area per apartment and most of the area is
vegetation. These results correspond to Kristensson and the studies in her doctoral
dissertation. The results in the essay also reinforce the urban planning ideology that
prevailed in both the 1940s and 2000s. The difference between the periods appear
primarily through the ideal space during the 1940s and densification during the
2000s.