Home About Browse Search
Svenska


Näslund, Jenny, 2017. Analys av varför sjöar klassats till dålig ekologisk status : rapporterade enligt vattendirektivet 2015. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Aquatic Sciences and Assessment

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Vattendirektivet 2000/60/EG infördes i Europeiska Unionen med syfte att skydda Europas vattenresurser. Målet är att alla vattenförekomster ska uppnå god vattenstatus till år 2015, alternativt 202l och senast 2027. Vattenförekomster är exempelvis sjöar och vattendrag. För att öka förståelsen för vattnens tillstånd ska det identifieras och övervakas under en sexårig vattenförvaltningscykel. Den ekologiska statusen be-döms utifrån tre delar, där biologiska kvalitetsfaktorer väger tyngst följt av fysikaliskkemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Ekologisk status klassas i en femgradig skala; hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig status. Om vattenförekomsten klassificeras till måttlig eller sämre status måste åtgärdsprogram upprättas.

Syftet med denna studie är att analysera varför svenska sjöar har fått den sämsta ekologiska statusen, dålig, under den andra bedömningscykeln, 2010-2015. Arbetsmaterialet utgörs av en statussammanställning av sjövattenförekomster som exporterats från databasen VISS.

Resultatet visade att 83 sjöar klassificerats till dålig ekologisk status, merparten av sjöarna är belägna i Bottenhavets vattendistrikt. Analysen visar att 46 sjöar har minst en biologisk kvalitetsfaktor klassad och de andra 37 sjöarna saknar biologiskt dataunderlag. Den avgörande kvalitetsfaktorn för sjöarnas dåliga ekologiska status var framförallt växtplankton för sjöar med biologisk data. Oftast har bara en av fyra biologiska kvalitetsfaktorer bedömts. Expertbedömningar har gjorts för majoriteten av sjöarna och ingående kvalitetsfaktorer exempelvis nedbedömdes fiskstatusen till dålig i flera fall pga. att sjön är regleringspåverkad. Utredningen visar också på att en indikativ modell har använts för 36 sjöar i Bottenhavets vattendistrikt för att biologisk data saknas. Miljögifter är det vanligaste ytvattenrelaterade miljöproblemet för de 83 sjöarna följt av förändrade habitat genom fysisk påverkan och då främst i Norrlands inland. Försurning förekommer i störst utsträckning hos sjöarna i sydväst medan övergödning finns i de östra delarna av Sverige. För att höja den dåliga statusen föreslås 35 olika typer av åtgärder, flest riktade mot övergödning, hos sjöar med biologisk data. För sjöar utan biologisk data föreslås 12 olika typer av åtgärder främst för att underlätta vandring av fisk. Den generella slutsatsen av denna studie är att expert-bedömningar har visats sig ha stor inverkan på sjöarnas ekologiska status. För att öka harmoniseringen av bedömningarna skulle de behöva utföras på ett mer likartat sett inom landet. En alternativ statusbedömning visar att mer än hälften av sjöarna skulle få måttlig status om expertbedömningar frångås. För att verifiera sjöarnas dåliga status skulle helst mer biologiska provtagningar göras. Några expertbedömningar tyder också på att vissa biologiska kvalitetsfaktorers bedömningsgrunder skulle behöva vara bättre kopplade till hydromorfologisk påverkan.

,

The Water Framework Directive 2000/60/EG was incorporated in the European Un-ion with the purpose to protect European water resources. The goal is that all water bodies shall achieve good water status until 2015, or 2021 and not later than 2027. Examples of water bodies are lakes and rivers. The water bodies’ conditions are iden-tified and monitored during six year water management cycles. Three quality factors are included in the assessment of the ecological status, and the most important one is biology. Physicochemical and hydromorphological quality factors have just a support function. Ecological status is classified in a five-degree scale; high, good, moderate, poor and bad status. If the status gets moderate or worse a program of measures must be established to improve the status of the water body.
The aim of this thesis is to analyze why Swedish lakes have gotten the worst eco-logical status, bad, during the second period, 2010-2015. The working material con-sists of a status summary for lakes exported from the database VISS.
The results showed that 83 lakes were classified with bad ecological status and most were located in water district “Bottenhavet”. The analysis present that 46 lakes have at least one biology quality factors classified and the other 37 lakes are missing biological data. For the lakes with biological data, phytoplankton was most often the critical parameter. Usually only one of four biological quality factor was assessed. Expert judgements were used for the majority of lakes and related quality factors. For example the status for fish has been lowered to bad in many cases because the lake is regulated. The investigation also showed that an indicative model was used for 36 lakes in “Bottenhavet” water district because biological data is missing. The most common surface related environmental problems are environmental pollutants fol-lowed by changed habitat by physical impact, mainly in the inland of northern Swe-den. Acidification is mainly a problem in lakes in southwestern Sweden and eutroph-ication in the east parts. To improve the bad status 35 different types of actions are proposed, mostly directed against eutrophication, in lakes with biological data. For lakes without biological data 12 different types of actions are proposed and mostly targeted to free passage for fish. The general conclusion of this thesis is that expert judgement has a big impact for the lakes’ ecological status. To increase the harmoni-zation of the assessments they would carried out more similarly in the country. An alternative assessment shows that more than half of all the lakes would have moderate status if the expert judgement are excluded. More biological data are needed to verify the bad status of the lakes. Some of the expert judgement also indicate that a few of the assessment criteria of biological quality factors should be better at indicating hy-dromorphological impact.

Main title:Analys av varför sjöar klassats till dålig ekologisk status
Subtitle:rapporterade enligt vattendirektivet 2015
Authors:Näslund, Jenny
Supervisor:Drakare, Stina
Examiner:Vrede, Tobias
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2017
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:NK001 Biology and Environmental Science - Bachelor's Programme 180 HEC
Department:(NL, NJ) > Dept. of Aquatic Sciences and Assessment
Keywords:dålig ekologisk status, biologisk kvalitetsfaktor, hydromorfologisk kvalitetsfaktor, expertbedömning, vattendirektivet, vattenförekomst
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6508
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-6508
Subjects:Aquatic ecology
Language:Swedish
Deposited On:03 Jul 2017 08:39
Metadata Last Modified:03 Jul 2017 08:39

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits