Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med detta examensarbete är att undersöka och diskutera hur föryngringen av tallbestånd med tallpelarsalskaraktär har utförts i Sverige med fokus på Skogskyrkogården i Stockholm.
Detta genomfördes med två olika metoder: en intervjustudie, med en kompletterade källstudie, och en visuell analys.
I intervjustudien intervjuades personal som arbetar eller har arbetat på skogskyrkogården i Stockholm. Detta för att ta reda på hur de genom åren har arbetat med föryngringen av kyrkogårdens tallpelarsal och vilka metoder som har använts.
I den visuella analysen analyserades Skogskyrkogårdens gravkvarter för att ta reda på hur resultatet av föryngringen, avståndet mellan fullvuxna tallar och förekomsten av gläntor har påverkat tallpelarsalskaraktären.
I intervjustudien framkom det att personal genom åren har använt tre olika typer av föryngringsmetoder: tallplantor odlade i plantskola, tallplantor inhämtade från närliggande skogspartier och naturlig föryngring. Att använda tallplantor som är odlade i plantskola har prövats vid fyra olika tillfällen men metoderna har varit olika vad gäller hur de har planterats och hur de tagits om hand.
I den visuella analysen identifierade jag att den omfattande föryngringen med tallplantor, planterade i grupper om tre, i vissa gravkvarter har resulterat i en negativ påverkan på tallpelarsalens karaktär. Det är tre faktorer som samspelar: höjden på tallens krona (under, i och över ögonhöjd), den totala mängden tallplantor i gravkvarteret och om tallarna är planterade i större grupper eller koncentrerade i en specifik del av gravkvarteret. Ett exempel på detta är att sikten endast blockeras när tallplantornas kronor är i ögonhöjd men står tallplantorna långt ifrån varandra blockeras inte sikten. Detta beror på att tallplantornas kronor inte är täta nog att på egen hand blockera sikten utan de måste stå koncentrerade i större grupper eller ta upp en stor del av gravkvarterets totala yta.
De gravkvarter som påverkats av detta är främst längs Sju brunnar stig vilket är där störst mängd tallplantor har planterats in.
Samtidigt som denna typ av negativ påverkan har uppkommit i gravkvarter koncentrerat kring Sju brunnars stig, har en annan typ av negativ påverkan kunnat identifieras i andra gravkvarter, vilket är förekomsten av stora gläntor.
Här håller tallpelarsalskaraktären istället på att försvinna på grund av avsaknaden av nya tallar. Här är det tre faktorer som samspelar: avstånden mellan tallarna, hur stor del av området som tas upp av gläntor i förhållande till gravkvarterets totala yta och gravkvarterets placering i förhållande till andra gravkvarter.
Till exempel kan tallpelarsalskaraktären hos ett gravkvarter fortfarande upplevas som stark trots stora avstånd mellan tallarna om den helt saknar större gläntor eller att de endast utgör en liten del av gravkvarterets totala yta.
En annan faktor som spelar en viktig roll är bristen på ytor i gravkvarteren där tallplantor kan planteras eftersom många av gravkvarteren har fyllts till brädden med gravar. Anledningen är att en för hög koncentration av gravar stegvis kan tränga undan tallarna tills enbart gräsytor med gravstenar finns kvar.
Ett sätt för kyrkogårdsförvaltningen att säkerhetsställa att det finns tillräckligt med plats är att ta fram en karta och en strategi där de på förhand bestämmer att särskilda gravplatser permanent ska bli låsta efter att de återgått till kyrkogårdsförvaltningens ägo. På detta sätt kan de garantera att det på lång sikt skapas tillräckligt med plats för att kunna plantera in nya tallplantor. Skogskyrkogården är ett världsarv och därför måste bevarandet av dess tallpelarsalskaraktär kunna prioriteras samtidigt som den ska fungera som begravningsplats.

The purpose of this thesis is to investigate and discuss how the rejuvenation of the Pine Colonnade Hall and its character has been carried in Sweden with focus on the Woodland Cemetery in Stockholm.
This was done with two different types of methods: an interview study, with a complementary review study, and a visual analysis.
In the interview study, staff who works or have worked at the Woodland cemetery in Stockholm were interviewed. The reason for this was to learn how they over the years have worked with the rejuvenation of the Pine Colonnade Hall and its character and also what methods they have used.
In the visual analysis, burial quarters at the cemetery analyzed in order to determine how the result of rejuvenation, the distance between full grown pines and the presence of glades has influenced the character of the Pine Colonnade Hall.
With the interview study I found out that over the years personnel at the Woodland Cemetery have used three different types of rejuvenation methods: Pine seedlings grown in nursery schools, Pine seedlings gathered from nearby forest areas and Self-seeded pine seedlings. Pine seedlings grown in nursery schools have been used on four occasions, but the methods have differed in terms of how they have been planted and how they were taken care of.
In the visual analysis, I have identified that the extensive rejuvenation with pine seedlings, planted in groups of three, in some burial quarters have resulted in a negative impact on the character of the Pine Colonnade Hall. There are three factor that interact together: the height of the pine seedlings crown (if they are below, in or above eye-level), the total amount of pine seedling planted in the burial quarter and if the pines are planted in larger groups or concentrated in a specific part of the burial quarter.
An example of this is that the sight is only blocked when the crowns of the pine seedlings are at eye-level, however if the pine seedlings stand alone or far apart they still do not block the view. This is due to the fact that the crown of pine seedling of this size are not dense enough to block the view on their own. To do this they must either be concentrated in larger groups or take up a large part of the total area of a burial quarter.
The burial quarters affected by this are mainly along the Seven Wells Way, which is where the largest amount of pine seedlings have been planted.
While this type of negative impact has arisen in the burial quarters along on the Seven Springs Way, another type of negative impact has been identified in other burial quarters, which is the presence of large glades. Here the character of the Pine Colonnade Hall is disappearing due to the lack of new pines. There are three factors that interact together: the distances between the trees, how much space is taken up by glades in proportion to the burial quarter’s total area and the placement of the burial quarter in relation to the other burial quarters.
For example, the character of the Pine Colonnade Hall of a burial quarter can still be perceived as strong even if there is a large distance between the pines if there are no glades or if the glades only occupies a small part of its total area.
Another factor that plays an important role for the character of the Pine Colonnade Hall is the lack of surfaces in the grave quarters where tall plants can be planted, as many of the grave quarters have been filled to the grave with graves. The reason is that a too high concentration of graves in an area gradually pushes away the pines until only grass and gravestones remain.
One way for the cemetery administration to ensure that there is enough space is to create a map and a strategy where they in advance decide that specific graves will be permanently locked and not used for burials after they have been returned to the cemetery administration.
This can ensure that they in long-term will have enough space to plant new plant seedlings. The Woodland cemetery is a world heritage site and therefore the preservation of the character
of the Pine Colonnade Hall must be given priority over its function as a funeral place otherwise it will slowly disappear.