Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Today there is a lot of knowledge and information regarding diseases, routines for infectious disease control and measures around contamination.
We also know that horse keepers are taking care of infectious disease control in many different ways, but what is it that determines their decision making concerning infectious disease control and what kind of mindset that affects infectious disease control?
The purpose of this study is to gain a deeper understanding and insight in horse keepers attitudes about infection control practices as well as hygienic routines in stables, i.e. control the flow of animals and humans, quarantine/isolation, basic hygiene, and see what kind of attitude that affects the level of disease control. The study is based on focus groups with a total of eight experienced horse keepers, from different equestrian sport disciplines; Icelandic horses, trotting horses and riding horses. Horse keepers are from Jämtland and Uppsala.
Results: Most horse keepers have a good attitude towards infectious disease control and there are also many who are trying to think about prevention when dealing with infectious diseases. Factors perceived as limitations in order to achieve a higher level of disease control are the stable site and the business economy.
Conclusion: In order to draw any major conclusions about the attitudes and approaches regarding the infectious disease control in Swedish horse stables, it would require a greater number of participants/respondents. My study provides more guidance of what one can assume to be the prevailing view in terms of infectious disease control in stables.
Keywords: equine infectious diseases, biosecurity, horse keepers.

Idag finns det mycket kunskap och föreskrifter om hur man förebygger och åtgärdar smittsamma sjukdomar. Det vi vet är att smittsamma sjukdomar fortfarande sprider sig. Vilka faktorer kan det vara som grundar sig i att de smittsamma sjukdomar fortfarande sprider sig i Sverige, finns det något som går att studera kring hästhållares förebyggande och reaktiva arbete kring smittskydd.
En viktig del i smittskyddsprocessen med att minska risken för att smittsamma sjukdomar är det proaktiva arbetet (förebyggande arbete av att smittsamma sjukdomar inte angriper hästarna och anläggningen). Ather & Greene (2004) påstår att en rutin baserad på omtanke och noggrann hästvård samt sunt förnuft kan hålla hästen frisk och minska risken för insjuknande.

Våra val och vårt agerande (reaktivt arbete/aktivitet när smitta uppstår samt åtgärder som utfärdas) i vardagen med hästarna är avgörande för hur smitta påverkar omgivningen (Chenais et al. 2014). Mycket handlar också om kommunikationen mellan människor; bättre kommunikation kring smittor och smittskydd hjälper människor att motverka eventuella kommande smittsamma sjukdomar och på sikt även gör att hästarna löper mindre riks att bli drabbade av någon smitta.
Det finns inga tidigare utförda studier på hästhållares attityder och synsätt vad gäller smittskydd. Inriktning på attityder och smittskydd har studerats inom grisproduktionen. Chenais et al. (2014) visar i studien genom intervjuer med grisbönder i Uganda, att vetskapen kring sjukdomar och smittskydd inte är det som saknas utan stöd för att ändra attityd och beteende. Afrikansk svinpest är vanligt i Uganda och om den skulle minskas så skulle det utgöra en viktig del eftersom Uganda har den största grispopulationen i Östafrika. Deras slutsats, för att begränsa spridningen och de negativa socioekonomiska effekterna av sjukdomsutbrotten så behöver människornas beteende ändras (Chenais et al. 2014). Ernholm, Nörenmark & Frössling (2014) har även utfört en studie som ett delprojekt till ett större projekt (MSB). Det handlar om bönders uppfattningar och synsätt kring smittskydd inom olika djurbesättningar som får, get, gris, fjäderfä och nötkreatur. De har använt sig av metoden med fokusgrupper.
I denna kvalitativa studie undersöks hästhållares uppfattningar och synsätt kring smittskydd och hygien i svenska stall. Det undersöks även vad hästhållare önskar ha med i en smittskyddspolicy som hjälp för att undvika smitta på sina anläggningar. Valet av en kvalitativ studie gjordes för att lyfta förståelsen och beskrivningen, unika tankar och eventuellt det avvikande. Tanken var även att skapa en nyfikenhet om människors synsätt kring smittskydd. Valet av metod var tydligt när studie inte är ute efter att generalisera, utan vill komma åt det subjektiva synsättet vad gäller smittskydd.
Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse och inblick i hästhållares attityder kring smittskydds- och hygienrutiner i stallar som t.ex. kontroll på flöden av djur och människor, karantän/isolering samt se vad det är för tankesätt som påverkar nivån av smittskyddet. Vilka tankar har respondenternas gällande smittskydd- och hygienrutiner och vad är det som styr deras beslut kring detta? Vilka faktorer upplevs begränsande för hästhållare vid förebyggandet av smitta?