Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige utförs gallringar vanligtvis med konventionella skördare och skotare (11-20 ton) men vissa skogsägare efterfrågar mindre maskiner (5-11 ton).
En fältstudie utfördes i södra Sverige med syfte att jämföra små (5-11 ton) skördare (S-skördare) och skotare (S-skotare) med konventionella skördare (K-skördare) och skotare (K-skotare) avseende tidsåtgång, produktivitet, kostnader samt kvalitet på genomförd förstagallring. K-skördaren hade flerträdsaggregat vilket inte S-skördaren hade. Studien genomfördes på fem försöksytor per drivningssystem och totalt studerades avverkning av 5534 träd och 53 skotningslass.
S-skördaren hade lägre produktivitet än K-skördaren oberoende av skördad medelstam. Vid en medelstam på 0,04 m3fub var produktiviteten för S- och K-skördaren 4,3 respektive 5,7 m3fub/G0-timme. K-skördaren flerträdshanterade totalt 28% av träden och 44% av de träd som var mindre än 0,04 m3fub.
Ett fullt lass var i medeltal för S-skotaren 3,3 och för K-skotaren 6,5 m3fub. S-skotaren hade lägre produktivitet än K-skotaren och skillnaden ökade vid ökat skotningsavstånd. Vid 200 m skotningsavstånd var produktiviteten för S- och K-skotaren 6,3 respektive 11,6 m3fub/G0-timme. Vid studiens medelstam på 0,04 m3fub och ett skotningsavstånd på 200 meter var drivningskostnaden för S-drivningssystemet 18% högre än för K-drivningssystemet.
S- och K-drivningssystemet hade i medeltal en stickvägsbredd på 3,1 respektive 4,4 m men stickvägsandelen var högre för S-drivningssystemet (24%) än för K-drivningssystemet (20%). Gallringskvoten på ca 0,75 och frekvensen av stamskador på ca 2% var lika för drivningssystemen.
Kvaliteten på genomförd gallring var tillfredställande för båda drivningssystemen, men produktiviteten var betydligt lägre för S-drivningssystemet. För att S-och K-drivningssystemen ska vara på samma kostnadsnivå krävs ett 12-31% lägre timpris för S-drivningssystemet än det som använts i denna studie.

In Sweden thinning is usually preformed with conventional harvesters and forwarders (11-20 tonnes) but some forest owners require smaller machines (5-11 tons). A field study was conducted in southern Sweden with the aim of comparing small (5-11 tonnes) harvesters (S-harvesters) and forwarders (S-forwarders) with conventional harvesters (K harvesters) and forwarders (K-forwarders) with regard to time, productivity, costs and quality of a completed first thinning. K-harvester had an accumulating harvester head which the S-harvester did not have. The study was conducted in five paired experimental plots per harvesting system and a total of 5534 felled stems and 53 forwarders loads were studied.
The S-harvester had lower productivity than the K-harvester, regardless of the harvested average stem. At an average stem of 0.04 m3fub, the productivity of the S and K harvester were 4.3 and 5.7 m3fub/G0-hour. The K-harvester managed 28% of the total harvested trees with accumulation and 44% of the trees that were smaller than 0.04 m3fub.
A full load was in average for the S-forwarder 3,3m3fub and the K-forwarder 6,5 m3fub. The S-forwarder had lower productivity than K-forwarder and the difference increased with increasing forwarding distances. At a forwarding distance of 200 m, the productivity of the S and K forwarder was 6,3 and 11,6 m3fub/G0-hour. At the study’s average stem of 0,04 m3fub and a forwarding distance of 200 meters the total cost of the S-drive system was 18% higher than for the K-drive system.
The S and the K-drive system had in average a strip road width of 3,1 and 4,4 m, but the strip roads proportion was higher for the S (24%) than for the K (20%). The thinning ratio of about 0,75 and the rate of the stem injuries of about 2% was equal for drive systems.
Quality of the completed thinning was satisfactory for both harvesting systems, but the productivity was significantly lower for the S-drive system. For the S and K-drive systems to be at the same cost level, a lower hourly rate for the S-drive system would be needed.