Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Contaminated sites are commonly remediated as a response to development plans of former industrial areas. General guidance, valid for all types of contaminated sites, is provided by the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA). This thesis has investigated the working procedure and practice of cleanups within development projects, with the purpose of discussing the applicability of the SEPA guidance for such cleanups, as well as, identifying potential consequences from deviating from the guidance. The study includes twelve cleanups in Uppsala. Material in form of investigative reports and official documents about the cleanups were collected at the Environmental Office at the Municipality of Uppsala. The material was analyzed with the SEPA guidance as reference. The determining factor of how cleanups were performed, was found to be excess of soil within the development projects, due to underground constructions. As a result of this, dig and dump was the prevailing remediation technique in all of the studied cleanups. It is clear that a practice for cleanups within development projects in Uppsala has evolved between the Environmental Operational Authority (EOA) and the Environmental Consultancy Companies (ECC) in Uppsala. The practice is in many ways effective in regards of transparency and consequent superintendence of cleanups. However, it is concluded that there is room for improvements concerning statistical analysis of data and increased use of site specific guideline values for soil that is left or reused on site. Furthermore, the perception differs of how the SEPA guidance should be applied on cleanups within development projects, between the EOA and ECC, but also between ECCs. In addition, it seems as individual preferences, as well as, the time available for investigations, decide the level of investigations, rather than the actual conditions. In conclusion, there is a clear need for a guidance from SEPA that focuses on cleanups within development projects.

Förorenade områden saneras mer och mer i anslutning till exploatering av före detta industriområden. Naturvårdsverket (NV) tillhandahåller vägledning om efterbehandling av förorenade områden. Vägledningarna är generella och ämnade att kunna användas för alla typer av förorenade områden. Denna studie har undersökt arbetssätt och praxis vid efterbehandling inom exploateringsprojekt, i syfte att diskutera tillämpbarheten av NV:s vägledningar, samt eventuella konsekvenser av att avvika från dem. Studieområdet för uppsatsen var Uppsala och inkluderade tolv efterbehandlingsprojekt. Material i form av rapporter och officiella dokument om efterbehandlingsprojekten inhämtades från Miljöförvaltningen i Uppsala. Materialet analyserades med NV:s vägledningar som referensnivå. Den dominerande faktorn för hur efterbehandling inom exploateringsområden utfördes var massöverskott inom exploateringsprojekten, på grund av konstruktioner under mark. Följaktligen var schaktsanering den rådande saneringstekniken i samtliga efterbehandlingsprojekt. Det är tydligt att en praxis för genomförande av efterbehandlingsprojekt i exploateringsprojekt har utvecklats i Uppsala mellan tillsynsmyndighet och miljökonsultföretag. Denna praxis är i många aspekter användbar då den erbjuder transparens och ett konsekvent utövande av tillsyn. Däremot har denna uppsats visat på förbättringsmöjligheter gällande tillämpning av statistik samt ökad nyttjande av platsspecifika riktvärden för jord som lämnas kvar eller återanvänds inom samma område. Vidare konstaterades att uppfattningen skiljer sig åt om hur NV:s vägledningar bör tillämpas för efterbehandling inom exploateringsprojekt, både mellan tillsynsmyndighet och konsultbolagen, men också emellan konsultbolag. Dessutom noteras att individuella preferenser hos de inblandade parterna, samt hur mycket tid som finns tillgänglig, påverkar omfattningen av utredningar, istället för de faktiska förhållandena. Slutsatsen är att det finns ett tydligt behov av en vägledning från NV som fokuserar på efterbehandling inom exploateringsprojekt.