Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under de senaste decennierna har brandens betydelse för skogsekosystem allt mer uppmärksammats och kontrollerade bränder har införts i Sverige som skötselåtgärd för att återskapa brandpräglade miljöer. Koordination mellan aktörer som utför och registrerar bränder är begränsad, trots diskussion sen länge om att skapa en gemen-sam databas. Det saknas därmed en överblick av bränders omfattning i Sverige. Sam-tidigt har flera skogsbrandforskare påpekat brister i de kontrollerade bränders placering och utförande, med risk för att brändernas målsättning inte uppnås. Detta arbetets syfte var därmed att kartlägga alla bränder på skogsmark i Sverige mellan 2011-2015. Hur en sådan kartläggning skulle kunna nyttjas inom naturvården illustrerades dess-utom med en analys av de kartlagda bränderna i relation till två hotade brandberoende arter: Stephanopachys substriatus (Grov tallkapuschongbagge) och Geranium lanuginosum (Brandnäva).
Uppgifter om naturvårdsbränder och hyggesbränder inhämtades från Sveriges länsstyrelser samt de stora skogsbolagen (Bergvik Skog, Sveaskog, SCA Skog & Holmen Skog). Data för spontana bränder erhölls från Myndigheten för Samhälls-skydd och Beredskap (MSB). Det som eftersöktes var bränders arealer, position samt typen av skog som brann. De två brandberoende arternas utbredning inhämtades från Svenska LifeWatch analysportal. Excel, Minitab och ArcMap användes för att ana-lysera och visualiseras data.
Resultaten visade på att en väldigt liten andel av Sveriges skogsmark brinner per år, ca 0,006 %. Kontrollerade bränder utgör ungefär 65 % av den avbrända arealen.
Det blir följaktligen extra viktig att de kontrollerade bränder som genomförs är av hög kvalité och är lokaliserade med hänsyn till de hotade arter man vill gynna. Skogs-bolag har en betydande roll i skapandet av brändpräglade miljöer där hyggesbränder utgör en stor andel. Spontana bränder i deras minimala omfattning är nog också viktiga för bevarandet av arter som illustrerades med G. lanuginosum i relation till brän-derna under tidsperioden. Eftersom brand idag omfattar små arealer, men många aktörer, krävs koordination och samarbete för att bränder ska vara ekologiskt effektiva. En gemensam branddatabas för samtliga aktörer skulle vara ett värdefullt verktyg vid planering och utvärdering av bränder.

During the last few decades growing awareness of the significance of fires for forest ecosystems has led to increased implementation of prescribed fires in Sweden for nature conservation purposes. The execution and registration of fires is done by a variety of parties. Though plans of a joint database have long been discussed coordination between the different parties is limited and an overview of the extent of forest fires is therefore lacking. Furthermore forest fire researchers have expressed concern that the goal of the prescribed fires is marginalised, as the location and execution method of prescribed fires may be suboptimal. The aim of this study was therefore to compile and map all forest fires in Sweden for 2011-2015 to gain an overview of the present extent of forest fires. Secondly I aimed to demonstrate how such a map could be used as a conservational tool by analysing the distribution of the mapped forest fires in relation to two fire dependent species: Stephanopachys substriatus and Geranium lanuginosum.
Data for prescribed fires was attained from county administrative boards and forestry companies (Bergvik, SCA, Sveaskog & Holmen). Wildfire data was attained from the Swedish Civil Contingencies Agency. Information regarding the size and position of fires and type of forest burnt was requested. The distribution of the two chosen species was acquired from Swedish LifeWatch. Excel, Minitab and ArcMap were used to analyse and map the data.
The results show that only a fraction of Swedish forests burn per year, approximately 0.006 %. Prescribed fires make up a significant part of the total burnt area. Consequently effective execution and location of prescribed fires is essential for preservation of threatened fire dependent species. Forestry companies play a vital role in creating fire affected habitats with a substantial share attributed to the burning of clear-cuts. Wildfires also seem to be important for the survival of fire dependent species, which was illustrated by the analysis of G. lanuginosum in relation to mapped fires. Forest fires in Sweden today are limited and several parties are involved in their control. Coordination and cooperation seems necessary in planning prescribed fires for maximum ecological effect. A national fire database would simplify coordination and make both planning and evaluation of prescribed fires more efficient.