Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Antalet mjölkkor och mjölkföretag i Sverige minskar samtidigt som besättningsstorleken ökar. Detta leder också till förändringar i det veterinära arbetet med mindre fokus på behandling av individuella djur och istället mer fokus förebyggande rådgivningsarbete på besättningsnivå. I rådgivningsarbetet är kommunikation mellan veterinär och lantbrukare en viktig del, men inte något som nödvändigtvis kan förbättras endast genom erfarenhet.
Syftet med denna studie var att undersöka lantbrukares uppfattning om veterinärers kommunikation i förebyggande hälsoarbete, samstämmigheten mellan veterinärens och samtalspartners uppfattning om konsultationerna, om veterinärer med mer erfarenhet (i yrket, av arbete med mjölkkor samt arbete med rådgivning) eller fortbildning (kring mjölkkor, rådgivning eller kommunikation/bemötande) lyckas bättre i sin kommunikation, och vilka faktorer som har samband med samtalspartnerns delaktighet i diskussionen och sannolikheten att rådgivningen följs.
17 veterinärer med ViLA-behörighet som frivilligt anmält sig att delta ingick i studien. Veterinärerna och samtalspartnerna besvarade efter ett rådgivningsbesök en enkät. Frågor ställdes om veterinärens respektive lantbrukarens utbildning och erfarenhet samt respektive parts uppfattning om rådgivningssamtalet, vilka besvarades på 6-poängs Likert-skala. För analys av materialet användes deskriptiv statistik, Spearmans rangkorrelation för analys av överensstämmelse och samband, samt Mann-Whitney-test för jämförelse mellan veterinärer med olika erfarenhet och utbildning.
Samtalspartnerna var generellt nöjda med veterinärernas bemötande och kompetens. Flera av deltagarna kommenterade att man upplevde rådgivning som något positivt och veterinärerna upplevde samtalspartnernas inställning till djurhälsoförbättrande åtgärder som positiv. Flera kommentarer gällde också att besöket tog för lång tid. Veterinärerna var i relativt låg grad nöjda med den egna insatsen. Ingen signifikant korrelation fanns mellan veterinärernas uppfattning om den egna insatsen och samtalspartnernas uppfattning om veterinärens bemötande eller kompetens. Signifikant korrelations fanns mellan veterinärens bedömning av samtalspartnerns delaktighet i diskussionen och sannolikheten att planen skulle följas. Samband fanns även mellan samtalspartnerns svar på motsvarande frågor. Ingen överensstämmelse fanns mellan veterinärens och samtalspartnerns svar om delaktighet eller sannolikhet. Samtalspartnernas svar varierade inte mellan veterinärer med olika fortbildning eller erfarenhet, veterinärer med fortbildning inom kommunikation eller bemötande bedömde dock samtalspartnerns delaktighet annorlunda än veterinärer utan fortbildning.
Möjligheter borde finnas till mer förebyggande arbete då samtalspartnerna var nöjda med veterinärernas insats och veterinärerna uppfattade samtalspartnerna som positivt inställda till förebyggande djurhälsoarbete. Bättre dialog mellan veterinär och samtalspartner för att stämma av respektive parts uppfattningar och åsikter skulle kunna öka belåtenheten ytterligare. Utrymme borde också finnas för mer fortbildning inom kommunikation då detta var det enda som påverkade veterinärens uppfattning av samtalspartnerns delaktighet i diskussionen, vilket i sin tur verkar vara viktigt för sannolikheten att planen genomförs.

The number of dairy cattle and -operations in Sweden are decreasing as farm size increases. These changes also lead to changes in the veterinary practice, with lesser focus on individual animals and more focus on preventive advisory work on the herd level. In advisory work communication between veterinarian and client is an important part, though not necessarily something that improves solely with experience.
The purpose of this study was to investigate how farmers perceive the veterinarian´s communication in preventive herd health, whether the farmer´s and veterinarian´s view of the consultation correlate, whether veterinarians with more experience (as a veterinarian, with dairy cattle or with advisory work) or continuing education (in dairy cattle, advisory work or communication) are more successful in their communication, and what factors that can be linked to the farmer’s participation in discussions and the probability of the plan being executed.
17 veterinarians with ViLA (conditioned drug-use) qualification who had volunteered to participate in the study were included. After an advisory visit, the veterinarians and farmers filled out a questionnaire. Questions were asked about the farmer´s and veterinarian´s education and experience, and their views of the consultation, which were answered by 6 point Likert scale. Analysis of the material was performed by descriptive statistics, Spearman´s rank correlation, and Mann-Whitney-test for comparison of veterinarians with more or less education and experience.
Farmers were generally pleased with the treatment and skill of the veterinarian. Several of the participants commented that advisory services are appreciated and the veterinarians generally interpreted the farmers´ opinion of preventive herd management as positive. Several comments were given regarding the time spent on the visits with the view that they took up too much time. The veterinarians were relatively displeased with their own effort. There was no significant correlation between the veterinarians´ view of their own effort and the farmers´ view of the veterinarians´ treatment or skill. There was significant correlation between the veterinarian´s estimation of the farmer´s participation in the discussion and the probability for the plan to be executed. There was also significant correlation between the farmer´s answers to the same questions. There was no significant correlation between the farmers´ and veterinarians´ answers regarding participation or probability. The farmers´ replies did not vary between veterinarians with different levels of education or experience, although veterinarians with education in communication judged the farmers´ participation in the discussion differently than veterinarians without education.
There should be potential for more preventive work seeing as the farmers were pleased with the work of the veterinarians, and the veterinarians viewed the farmers’ as having a positive attitude towards preventive work. A better dialogue between veterinarian and farmer to check the respective parties views and opinions could potentially increase satisfaction further. There should also be room for further education in communication since this was the only thing to influence the veterinarian’s view of the farmer’s participation in discussions, which in turn seems to be important in the probability of the plan being executed.