Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Abstract
Game related crop damage is a complex issue depending on several different factors and the current knowledge of how ungulate and crop damage are linked is scarce. This study aims to view if it is possible to connect ungulate densities of a study area with a new method for estimating grazing pressure and damage. If so, the current methodology could be used as a template for future estimation on ungulate impact, both concerning actual yield losses and economic losses. Vegetation height and damaged area was measured on 37 fields within the county of Södermanland. The farmers for each of the fields were sent questionnaires concerning farming, game and hunting. The results from the survey were analysed separately and compared with a survey conducted in 2014 where the same questions were sent to other Swedish farmers. Farmers in the current study experienced a higher mean damage and higher risk of economic losses due to game damage, than the Swedish average. A higher proportion of the farmers in the current study found the damage and the grazing pressure of the crops as unacceptable. The farmers which saw the crop damage as unacceptable were significantly more negative towards occurrence of fallow deer and wild boars. Farmers with fields in areas with high density of fallow deer were more likely to be involved in conflicts concerning game management. There was a significantly negative connection between fallow deer density of the field areas and vegetation height, which probably would result in reduced harvest yields of forage. The methodology of the study could be used to estimate grazing pressure, but could be improved by adding protected areas for comparison, as well as nutritional measurements and economic impact estimates.

Sammanfattning
Viltskador i gröda är en komplex fråga där kunskap om skadeuppkomsten i nuläget är begränsat. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan ett områdes klövviltsdensiteter och vegetationshöjder på åkrar. Om ett samband skulle förekomma skulle denna metod framöver kunna användas vid bedömning av klövdjurens inverkan på foderproduktion, både de faktiska förlusterna och den ekonomiska inverkan. Vegetationshöjder och skadeförekomst mättes på 37 åkrar i Södermanland. Brukarna av dessa åkrar fick frågeformulär med frågor om jordbruk, vilt och jakt. Brukarna i den nuvarande studien upplevde högre medelskador och större risk för ekonomiska förluster i samband med viltskador än övriga svenska brukare. Fler brukare upplevde även en oacceptabelt hög förekomst av viltskador och betesförluster i åkergrödor. De brukare som ansåg att skadorna var oacceptabla var signifikant mer negativt inställda till förekomst av dovhjort och vildsvin. Brukare i områden med högre förekomst av dovhjort var oftare involverade i konflikter gällande viltfrågor än övriga brukare i studien. Det fanns ett signifikant negativt samband mellan hög förekomst av dovhjort och åkrarnas vegetationshöjd, vilket bör kunna förorsaka lägre grovfoderskördar. Svaren analyserades separat, men jämfördes även med svar från en tidigare svensk undersökning från 2014 vilken innehöll samma frågor. Försöksupplägget kan användas för att estimera betestryck, men komplettering med betesskyddade områden, ekonomiska aspekter och mätningar av fodrets näringsvärde, skulle ge en mer komplett bild av de faktiska förlusterna.