Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Home range determinants have been well-studied in many species, as is the case for adult roe deer. However, drivers of neonate roe deer home range size have not been covered in previous research. Earlier studies demonstrate a negative relationship between both increasing food availability and population density on adult roe deer home range size. Because neonate roe deer are highly dependent of their mothers during the first weeks of life, I expected that fawn home range size would be affected similarly by similar factors. It was also predicted that home range size and daily movements would be affected by fox density, temperature, year, fawn age, birth weight, sex, tick burden, and some mother qualities. Based on 91 radio-collared neonate roe deer (118 in movement analysis) and 12 adult females (14 in movement analysis) – comprising of 17 complete female-fawn relationships (23 in movement analysis), in two different study areas in south central and eastern Sweden, I show that, as expected, home range sizes of fawns and females were positively correlated. Moreover, neonate home range size and movements varied significantly between areas. The difference between the areas was partly explained by contrasting densities of which increasing abundances of both fox and roe deer caused smaller home ranges and shorter movements. Results are attributed to that both the increasing densities of roe deer and fox cause social constraints and avoidance behaviour, consequently decreasing both movements and home range size. This study is the first to determine the main drivers of neonate home range size and provides new knowledge of neonate roe deer spatial use encouraging for future studies based on these findings.

Djurs vistelseområden eller hemområden är väl undersökta inom forskning och själva termen ”hemområde” är vida känd som definitionen av ett område där ett djur rör sig för att få utlopp för sina dagliga behov. Detta kan vara allt från att hitta mat eller möjligheten att gömma sig undan rovdjur. I dag vet man till stor del vad som påverkar vuxna rådjurs val av hemområde och hur stora de blir. Däremot är det inte tidigare kartlagt vad som formar och påverkar de nyfödda kidens hemområde. Man vet mycket om vad som påverkar kidens överlevnad i olika miljöer och områden, när antalet rådjur varierar samt i relation till mammornas (getternas) egenskaper. Denna studies syfte har därför varit att täcka detta outforskade vetenskapsområde och besvara frågan: Vad är det som påverkar hemområdesstorleken hos små rådjurskid? Även faktorer som påverkar kidens dagliga förflyttning undersöktes samt om denna förflyttning har något samband med hemområdesstorleken. Studien genomfördes genom att fånga och märka nästan nyfödda rådjurskid med små lätta (70g) radiosändarhalsband som tillät radiopejling.
Det var väntat att det skulle finnas ett samband mellan getens och kidets hemområdesstorlek och dagliga förflyttning. Det sambandet och eftersom vuxna rådjurs hemområden är mindre i områden med stort antal rådjur och stor mängd åkermark, antogs även att kidens hemområden skulle visa samma mönster. Det förväntades även att rådjurskids hemområden skulle vara mindre och daglig förflyttning skulle vara kortare med områden av hög rådjurstäthet på grund av ett undvikande beteende från rådjurens sida. Andra faktorer som undersöktes var studieområde, täthet av räv, år, kidets ålder, moderns ålder, kidets vikt, moderns vikt, temperatur, kön, mängd fästingar funna på kid samt längd förflyttning av modern.
Som förväntat var antalet rävar och rådjur samt getens hemområde de tre faktorer som hade störst påverkan på kidens hemområden. Studien antyder också att ju varmare sommarväder desto mindre hemområden får kiden, troligen för att dessa rör sig mindre och vill undvika överhettning. Det var även en skillnad mellan de två studieområdena. Det område som hade de minsta hemområdena hade även den största mängden rådjur och rävar och högre temperaturer, vilket sammantaget förklarar mycket av denna skillnad i hemområdesstorlek. Vuxna rådjur undviker varandra och speciellt precis efter kidens födsel vilket kan förklara varför mängden rådjur har en påverkan. Dessa resultat är nya i forskningsområdet då man för första gången kan få svar på vilka faktorer som påverkar rådjurskidens hemområdesstorlek och kan vara ett värdefullt bidrag till framtida forskning.