Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Saving time and money are always important considerations in the agricultural sector and in dairy farming the calves’ management plays a central role. One of the most important aspects of rearing calves is the colostrum-feeding routines and several studies have come to the same conclusion that the volume fed, quality of milk fed and when the calves are fed after parturition, are the three most important aspects. This master thesis was done as a part of a larger research study that evaluated the effects of 3 different ways of feeding colostrum to calves during the first feeding; being fed by a bottle compared to with an oesophageal tube (OT) or if the calves first were fed with a bottle and thereafter could suckle the dam during the first 24 hours after parturition. The aim of this master thesis was to investigate the calves behaviour and management compared between the different feeding routines. The study took place at the Swedish Livestock Research Centre Lövsta in Uppsala Sweden. The study was made during February- September 2015, and 21 calves were included in the study. Both heifer calves (12) and bull calves (9) were used and 13 of the calves were of Swedish Holstein (SLB) breed and 8 were of Swedish Red (SRB) breed and the distribution between sex, breed and treatments were random. Before calving the dam was moved into a separate calving pen and within 4 hours after parturition the calf was allocated to one of the 3 treatments and moved into a separate treatment pen. Criteria’s for the calves to be included in the study were: the dams had to be healthy primi- or multiparous cows whom did not have any dry-period treatment, the dams should not have suffered from dystocia, have enough colostrum for the calves (8.5% of the calves body weight), the colostrum had to be of good quality (at least 20% Brix) and the calves birthweight had to be 30 kilos or more.
During the first 4 feedings behaviours, time spent on feeding and amount fed were observed and analyzed. Behaviours were analyzed from video-recordings during the treatment (first colostrum feeding) but also 30 minutes after treatment, when the calf was left alone. During the 2nd-4th feeding the behaviours were analyzed from both direct observations and video-recordings, the same person did all the behavioral observations. The behavioural data, time spent on feeding and amount fed were analyzed with the Kruskal-Wallis test and birthweight were tested with the Shapiro-Wilk W test and analyzed with one-way ANOVA. Number of ‘attempts to feed’ during the first feeding were significantly (p=0.004) lower for calves fed with an OT compared to both the other groups. There was a tendency (p=0.07) that calves fed with an OT vocalized more during the first feeding. Calves from both the bottle- and the suckling group lied down earlier than calves from the OT group. Calves from the suckling group lied down during a longer duration compared to the other groups. No clear pattern was found for cross-sucking was found, however calves from the suckling group did not cross-suck at all during the 4th feeding. During the 2nd to the 4th feedings the calves that had been fed with an OT during the first feeding were in average more resistant to feeding compared to the other groups. It took significantly less (p=0.05) time to feed the OT group during the first feeding and significantly less (p=0.05) time to feed the bottle group during the 2nd feeding. It took least time in average for the first 4 feeding to feed calves from the suckling group and the most for the OT group. This was partly due to the fact that calves in the suckling group were not fed on the 2nd feeding as they suckled the dam. Calves from the OT group fed in average less during the first 4 feedings, however were the differences were not significant. There are both positive (control quantity fed, quality fed and time when being fed) and negative aspects (risk of injuring the oesophagus, the groove reflex is not triggered and stress) of using an OT. The conclusion drawn was that no advantages of using an OT during the colostrum feeding were found in regard to ease of feeding, time spent on feeding and amount fed. Due to the low number of animals included in this study, further research in the area is required to confirm the findings presented on this thesis.

Att spara tid och pengar är alltid viktigt inom lantbrukssektorn och inom mjölkproduktionen har kalvskötseln en central roll. En av de viktigaste aspekterna inom kalvuppfödning är utfodringsrutinerna av råmjölk och ett flertal studier har kommit till samma slutsats att volym mjölk, kvalitén på mjölken och när kalvarna är utfodrade efter födseln, är de tre viktigaste aspekterna. Detta examensarbete gjordes i samband med en större forskningsstudie som undersökte huruvida kalvar påverkades av 3 olika sätt att bli utfodrade råmjölk på under det 1:a målet; med en flaska jämfört med en sond eller om de först blev utfodrade med en flaska och sen fick dia modern de första 24 timmarna efter födseln. Målet med detta examensarbete var att undersöka kalvarnas beteende och skötsel jämfört mellan de olika utfodringsrutinerna. Studien utfördes på Lövsta forskningscentrum i Uppsala Sverige. Studien genomfördes mellan februari-september 2015 och 21 kalvar deltog i studien. Både kvigkalvar (12) och tjurkalvar (9) användes och 13 av kalvarna var av rasen Svensk Holstein (SLB) och 8 av Svensk Röd boskap (SRB) och fördelningen mellan kön, ras och behandling var slumpmässig. Innan kalvning flyttades kon till en separat kalvningsbox och inom 4 timmar efter födseln blev kalven tilldelad en av de 3 olika behandlingarna och flyttades till en separat behandlingsbox. Kriterierna för att kalvarna skulle kunna medverka i studien var: korna var tvungen att vara friska primi- eller multipara kor som inte var behandlade under sinperioden, inte ha lidit av kalvningssvårigheter, ha tillräckligt med råmjölk till sina kalvar (8.5% av kalvens kroppsvikt), råmjölken skulle vara av god kvalité (minst 20 % BRIX) och kalvarnas födelsevikt behövde vara 30 kilogram eller mer.
Under de 4 första målen var beteenden, tid för utfodring och hur mycket kalvarna åt observerat och analyserat. Beteendena analyserades från videoinspelningar under behandlingarna (1:a råmjölksutfodringen) och under de nästkommande 30 minuterna, när kalven var lämnad ifred, 2:a till 4:e utfodringen analyserades både från direktobservationer samt videoinspelningar. Alla beteendeobservationer gjordes av samma person. Datan för beteenden, tid för utfodring samt födomängd testades med Kruskal-Wallis test och födelsevikt testades med Shapiro-Wilk W testet och analyserades med envägs ANOVA. Antal ’försök till att äta’ under 1:a utfodringen var signifikant (p=0.004) lägre för kalvar matade med en sond jämfört med de andra grupperna. Det fanns en tendens (p=0.07) att kalvarna matade med en sond råmade mer under 1:a utfodringen än de andra kalvarna. Kalvarna både från flask- och digivningsgruppen la sig ned tidigare än kalvarna från sondgruppen. De kalvar som var i digivningsgruppen låg ned under en längre tid än de andra grupperna. Inget klart samband var funnit kring korsdi mellan grupperna, dock så korsdiade inga från digivningsgruppen under det 4:e födotillfället. Under det 2:a till 4:e födotillfället så var de kalvar som hade utfodrats med en sond under 1:a födotillfället mer motsträviga till att äta, jämfört med de andra kalvarna. Det tog signifikant (p=0.05) mindre tid att utfodra kalvarna i sondgruppen under 1:a utfodringen och signifikant (p=0.05) mindre tid att utfodra kalvarna i flaskgruppen under 2:a utfodringen. Det tog minst tid i genomsnitt för de 4 första födotillfällena att utfodra kalvarna från digivningsgruppen, och mest tid för de i sondgruppen. Detta berodde delvis på att kalvarna i digivningsgruppen ej blev utfodrade under det 2:a födotillfället eftersom de kunde dia modern. Kalvarna från sondgruppen åt mindre i genomsnitt under de 4 första utfodringarna, dock var ej skillnaderna signifikanta. Det finns både för- (kan kontrollera given mängd, kvalitén given och tiden given) och nackdelar (risk att skada strupen, bollrännan kommer inte upp och stress) med att använda sondmatning. Slutsatsen dragen var att det observerades inte fördelar med att använda en sond under råmjölkutfodringen när svårighetsgraden av att utfodra, tid spenderad på utfodring och konsumerad mängd, var taget i åtanke. På grund av det låga antalet djur i denna studie, så bör fler studier inom området genomföras för att bekräfta resultaten presenterade i detta examensarbete.