Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Bostadsgårdarnas miljö påverkas av den tidsperiod då gården är byggd. Historien bär på både bra och dåliga exempel på artval och växtanvändning. På 40- och 50-talen var naturen och inhemska arter i fokus, medan 60-talets gårdar gavs ett
monotonare utseende med framförallt tidstypisk Berberis thunbergii. Växterna är en viktig del för de boendes trivsel men utgör samtidigt en kostnad för förvaltare.
Fel växtval leder ofta till onödiga skötselkostnader på sikt. Bättre kunskap i växtmateriallära gör att kostnader på grund av fel växtval kan undvikas. Detta kandidatarbete undersöker det växtmaterial som landskapsarkitekten använder på dagens bostadsgårdar och behandlar tre huvudfrågor: vilka växter används, hur används de och vad påverkar valet av art? Växtmaterialet som undersöks avgränsas i arbetet till träd och buskar då dessa är av störst betydelse för rumsbildningen på bostadsgården. Intervjuer med verksamma landskapsarkitekter och med
svenska partiplantskolor samt en fallstudie av fem nyanlagda bostadsgårdar i Uppsala utgör kärnan i arbetet. Resultatet tyder på att växter idag väljs efter funktion,
men att tydliga trender förekommer. Storleken på gården tycks vara avgörande då småväxta träd- och buskarter efterfrågas. Jag vill med arbetet ge en samtidsbild av det växtmaterial som landskapsarkitekten använder på bostadsgårdar och vad som ligger till grund för växtvalen.

The appearance of residential yards is affected by the era in which the yard was built. The history carries examples of both good and bad choices of plant species and the usage of them. Nature and native species were in style in the 1940-50s, while the 1960s residential yards were given a more monotonous appearance with above all the characteristic Berberis thunbergii. The plants are an important part of the residents’ well-being but are also a cost for managers. Wrong choice of plants often leads to unnecessary maintenance costs in the long term. Better
knowledge of plant material allows that costs due to the wrong choice of plants can be avoided. This work explores which plant material the landscape architect prefers to use in residential yards today and addresses three major questions: which plants are commonly used, how is the plant material used and what affects the choice of species? This paper is limited to only trees and shrubs since they
have the biggest impact on the spatiality of the residential yard. This thesis involves interviews with active landscape architects and with Swedish nursery
gardens as well as a case study of five newly constructed residential yards in Uppsala. The study implies that functionality is critical in the choice of species,
but that clear trends exist. The size of the yard seems to be crucial, as small trees and shrubs are requested. With this thesis, I want to give a contemporary picture of which planting material the landscape architect uses in residential yards and on which basis the choices are made.