<oai_dc:dc xsi:schemaLocation="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/ http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc.xsd" xmlns:oai_dc="http://www.openarchives.org/OAI/2.0/oai_dc/" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/" xmlns:xsi="http://www.w3.org/2001/XMLSchema-instance">
        <dc:title>Att bedöma hygienisk kvalitet i grovfoder&#13;
för hästar</dc:title>
        <dc:title>Evaluating hygienic quality in roughages for horses</dc:title>
        <dc:creator>Würtz, Mikaela</dc:creator>
        <dc:subject>bakterier</dc:subject>
        <dc:subject>jäst</dc:subject>
        <dc:subject>LPS</dc:subject>
        <dc:subject>mykotoxiner</dc:subject>
        <dc:subject>mögel</dc:subject>
        <dc:description>Denna litteraturstudie behandlar ett urval av metoder för att bedöma hygienisk kvalitet i&#13;
grovfoder för hästar. Mikrobiella och makroskopiska undersökningar tas upp såväl som hur&#13;
innehållet av mykotoxiner och lipopolysackarider (LPS) i grovfoder kan analyseras. Litteraturstudien&#13;
belyser främst de mikroorganismer som vanligen förekommer och analyseras i&#13;
grovfoder vilka är mögelsvampar, jästsvampar och bakterier. Fälttorkat hö har undersökts&#13;
och visat sig ha en större risk för mögeltillväxt jämfört med skulltorkat hö. Grovfoder har&#13;
även undersökts makroskopiskt och mikrobiellt och då dessa två metoders resultat jämfördes&#13;
visade det sig att de inte alltid överensstämde. Innehållet av deoxynivalenol (DON) och&#13;
LPS undersöktes även i grovfoder med enzymkopplad immunadsorberande analys (ELISA)&#13;
respektive limulus amöbocyt lysat (LAL)-test. I studien kompletterades ELISA-testet med&#13;
vätskekromatografi-tandem-masspektrometri (LC-MS/MS)-analys och resultaten överensstämde&#13;
inte alltid mellan de båda analysmetoderna. Då innehållet av mikroorganismer, LPS&#13;
och mykotoxiner undersöktes i halm och hö visade det sig att halmen generellt var av&#13;
sämre hygienisk kvalitet än det hö som undersöktes. I en annan studie har även den mikrobiella&#13;
kompositionen undersökts före och efter konservering i hösilage som skördats vid&#13;
olika tidpunkter. Hösilage som skördats senare påvisades ha ett högre innehåll av enterobakterier,&#13;
jästsvampar, mjölksyrabakterier (MSB) samt mögelsvamparter. Valet av substrat&#13;
och inkubationstemperatur för att detektera mögelsvamparter- och släkten kan dessutom&#13;
påverka resultatet. I en studie användes fyra olika substrat inkluderande bland annat maltextraktagar&#13;
(MEA) och dikloran glycerol-agar (DG-18), och inkubationstemperaturerna&#13;
37°C respektive 25°C, för att undersöka mögelsvamptillväxt i hösilage. Med MEA och&#13;
DG-18 som substrat kunde alla de mögelsvamparterna som identifierades med fyra substrat&#13;
detekteras. Hö, hösilage, ensilage och halm är de grovfoder som inkluderats i denna litteraturstudie.</dc:description>
        <dc:description>This literature review deals with a selection of methods for assessing the hygienic quality&#13;
in roughages for horses. Microbial and macroscopic examinations are included as well as&#13;
analyses of mycotoxins and lipopolysaccharides (LPS) in roughage. The literature review&#13;
highlights the microorganisms that are commonly detected and analysed in roughage which&#13;
are moulds, yeast and bacteria. Field-dried hay has been investigated and found to be at a&#13;
greater risk for mould growth compared to hayloft-dried hay. When roughages were examined&#13;
macroscopically and microbially, and when these methods were compared with each&#13;
other, it was found that the results did not always correspond. The contents of deoxynivalenol&#13;
(DON) and LPS in roughage were also investigated with enzyme linked immunosorbent&#13;
assay (ELISA)- and limulus amebocyte lysate (LAL) assays. The ELISA test was&#13;
supplemented with an liquid chromatography tandem-mass spectrometry (LC-MS/MS)&#13;
analysis, and it was shown that the results of the two analyses did not always correspond.&#13;
In this study presence of microorganisms and LPS were also investigated in roughage.&#13;
Straw was generally of worse hygienic quality than the hay examined. In another study, the&#13;
microbial composition in haylage has been investigated before and after conservation in&#13;
haylage harvested at different periods in the season. A haylage harvested late in the season&#13;
has been shown to have a higher content of enterobacteria, yeast, lactic acid bacteria and&#13;
different species of moulds. The choice of substrate and incubation temperature to detect&#13;
moulds can also have an impact on the result. In one study, four substrates including e.g&#13;
malt extract agar (MEA) and dichloran glycerol (DG-18) agar were used with the incubation&#13;
temperatures 37°C and 25°C to investigate mould growth in haylage. With MEA and&#13;
DG-18 and these incubation temperatures, all of the fungal species identified with all four&#13;
substrates could be detected. Hay, haylage, silage and straw are the roughages that were&#13;
included in this literature review.</dc:description>
        <dc:publisher>SLU/Dept. of Animal Nutrition and Management</dc:publisher>
        <dc:date>2017</dc:date>
        <dc:type>M2</dc:type>
        <dc:language>swe</dc:language>
        <dc:language>eng</dc:language>
        <dc:identifier>https://stud.epsilon.slu.se/10427/</dc:identifier></oai_dc:dc>