Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hur vi berättar om ett landskap styr hur vi ser på det. Det finns många metoder för visuell representation av landskap, men det finns också många utmaningar i hur bilden vi förmedlar representerar den verkliga upplevelsen av landskapet. Bland annat är landskapets gränslöshet och föränderlighet aspekter som kan vara svåra att representera med hjälp av konventionella metoder för landskapsrepresentation.
Ångermanälven är den tredje största älven i Sverige och ligger på den plats i landet där landhöjningen är som störst. Vattnets styrande prägel på detta landskap gör det till ett dynamiskt landskap och det blir därför en utmaning att representera. Med hjälp av en fallstudie i detta landskap har några metoder för landskapsrepresentation diskuterats i denna uppsats. Fokus ligger på metodernas förmåga att förmedla bilden av ett tillfälligt och föränderligt landskap.
Uppsatsen diskuterar om det är möjligt att representera ett vattenlandskap och vattnets relation till det omgivande landskapet, med utgångspunkt i nedre delen av Ångermanälven och Ådalen. Med slutsatser från litteraturstudier och fallstudie diskuteras om landskapsrepresentation ska ses som personliga berättelser om landskap, snarare än en skildrad konstant sanning om landskapet.

How we narrate a landscape determines how we perceive it. There are many methods for visual representation of landscapes. There are also many challenges relating to how the picture we convey represents the real experience of the landscape. Among other things, the limitlessness of the landscape and its temporality are aspects that can be challenging to depict using conventional methods for landscape representation.
The Ångermanälven is the third largest river in Sweden and is located in the part of the country where land elevation is the greatest. The vast impression of water throughout this landscape makes it dynamic and therefore demanding to represent. In this paper a number of methods for landscape representation are discussed through a case study in this landscape. Focus lies on the methods’ abilities to represent the temporality and changeability of the landscape.
This paper discusses, with focus on the lower part of the Ångermanälven and Ådalen, whether it is possible to represent a water landscape and the relationship between the water and the surrounding landscape. Conclusions drawn from literature and the case study lead up to a discussion of whether landscape representation should be seen as personal stories about landscapes rather than a described perpetual truth about the landscape.