Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under hela mänsklighetens historia har framsteg och förändringar i lokaliseringsmönster, samhällsorganisering, ekonomi och teknik växelvis samverkat för att förändra våra rörelsemönster och idéer om ”god” samhällsplanering. De senaste 15 åren har den regionala planeringen tagit en självklar plats i det nuvarande planeringsparadigmet såväl i Sverige som i Norge, tillsammans med de två teoretiskt eleganta begreppen regional utveckling (no. regional utvikling) och regionförstoring (no. regionforstørring). Svårigheten att definiera dessa abstrakta begrepp kan emellertid försvåra tillämpningen i den mer konkreta, kommunala planeringen.
Detta masterarbete inom landskapsarkitektur vid SLU, Alnarp, önskar skapa förståelse kring kommuners förhållningssätt till det regionala perspektivet och belysa den hittills åsidosatta frågan om makt i kommunala planeringsdokument. Därmed är avsikten att undersöka vad som ingår i det regionala perspektivet och synliggöra de föreställningar som framträder i diskurser, eftersom dessa föreställningar med tiden influerar det planpolitiska arbetet och samhällsutvecklingen på kommunal nivå.
Med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk ansats och kritisk inställning till ”självklar” kunskap har studien tagit formen av en diskursanalys inspirerad av Laclau och Mouffes terminologi och diskursteori. Empirin utgörs av 18 norska samfunnsplaner (sv. översiktsplaner) från kommuner intill eller nära järnvägssträckningen Gjøvikbanen. Med syfte att ringa in det abstrakta, regionala perspektivet har två teoretiska teman identifierats i en teori- och kunskapsöversikt och kan sammanfattas av dimensionerna kommunens förhållningssätt till regionen och mål & styrning. Förenklat har de använts för att styra läsningen av empirin genom att bilda frågorna hur och varför.
Sammanfattningsvis visar resultatet på fyra diskurser som tillsammans utgör diskursordningen kring det regionala perspektivet i norska samfunnsplaner. Dessa utgörs av (1) diskursen om konkurrens med underrubrikerna (a) konkurrens som en fråga om endogena krafter (b) konkurrens som en fråga om exogena krafter (2) diskursen om pendling med underrubrikerna (a) pendling som en fråga för kommunen och (b) pendling som en fråga för individen (3) diskursen om samarbete och (4) diskursen om närhet för ökad livskvalitet.

Throughout human history, progress and changes in localisation patterns, community organizing, economy and technology has functioned together to change our movement patterns and ideas of “good” planning practice. During the last 15 years, regional planning has taken a prominent place in the current planning paradigm, along with the theoretically elegant concepts of regional development and regional expansion. However, the difficulty to define these abstract concepts can impede the hands-on application in municipal settings.
This master thesis in landscape architecture aims to examine the attitude and understanding of the regional perspective from a municipal point of view, and by doing so, highlight the possible issue of power in municipal planning documents. Thus, the intention is to make emerging ideas about the regional perspective visible, with the realization that they ultimately will influence the overall politics.
Based on a social constructionist approach along with a critical attitude to norms and “given” knowledge, this study has taken the form of a discourse analysis inspired by Laclau and Mouffes terminology and theory. This study is reality-based by analysing 18 Norwegian comprehensive plans, selected due to their geographical proximity to the railway “Gjøvikbanen” north of Oslo. In order to circle the abstract, regional perspective in the empirical data, the two theoretical dimensions the municipal understanding of the region and power and strategies were identified through a theory- and knowledge review.
The results show four main discourses that together constitute the order of discourse. They consist of (1) the discourse of competition with the underlying discourses (a) competition as a matter of endogenous force and (b) competition as a matter exogenous force, (2) the discourse of commuting with the underlying discourses (a) commuting as an issue for the municipality and (b) commuting as an issue for the individual and (3) the discourse of cooperation and (4) the discourse of proximity for improved life quality.