Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Utgångspunkten för denna studie var att undersöka den fysiska vårdmiljöns betydelse för patienters hälsa och välbefinnande. Dessutom fanns ett intresse av att se på vilket sätt en vårdmiljös utformning kan påverka upplevelsen och användningen av den.
Studiens syfte var att undersöka patienters upplevelse och användning av den fysiska vårdmiljön på Strålbehandlingen i Lund. Detta gjordes från insidan till utsidan för att få ett helhetsgrepp om vårdmiljön, där både inomhus- och utomhusmiljön inkluderades. Undersökningen utfördes med hjälp av en evidensbaserad modell, fyra zoner av kontakt med utemiljön (Bengtsson, 2015). Denna principmodell syftar att undersöka och beskriva miljökvaliteter i alla zoner av vårdmiljön där kontakt med utemiljön finns. Modellen är avsedd att användas i designprocesser för att belysa hur planering och utformning av vårdinrättningar kan påverka omfattningen samt kvaliteten av kontakten med utemiljön. Förståelsen för brukarnas behov i relation till den fysiska vårdmiljön är central. Vidare är modellen unik då den inkluderar inomhusmiljön, som del av ett utomhusperspektiv, något som var viktigt i den här studien. Modellen består av:
• Zon 1. Innemiljö i kontakt med utemiljö, genom fönster
• Zon 2. Övergångszon mellan inne- och utemiljö, t.ex. entréhallar, balkonger, terrasser
• Zon 3. Utemiljö i direkt anslutning till en byggnad, t.ex. tillhörande park eller trädgård
• Zon 4. Yttre omgivning, dvs. omgivande landskap
Frågeställningarna i arbetet bestod av följande: Kan alla fyra zoner av kontakt med utemiljön identifieras på Strålbehandlingen? Hur fungerar det att använda modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön på Strålbehandlingen? Hur ser personalen att patienterna upplever samt använder Strålbehandlingens olika miljöer (zoner)? Hur upplever samt använder patienterna Strålbehandlingens olika miljöer (zoner)? Vilka är målgruppens specifika behov i varje zon, och hur ser sambandet mellan utformning, användning och upplevelse ut?
Datainsamlingen gjordes med hjälp av modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön i en kombination med flera olika metoder. Insamlingen av det empiriska materialet inleddes med en förundersökning (muntlig korrespondens och rundvisning). Efter det användes platsanalys, observation samt semistrukturerade intervjuer, där både fokusgrupp med personal samt individuell intervju med patient ingick. Studien var kvalitativ i sin karaktär och utgick från ett fenomenologiskt perspektiv där utgångspunkten är teorineutral, förutsättningslös och där människors upplevelser är det centrala. Det var därför viktigt att deltagarna fick tala så fritt som möjligt, för att på så sätt öppna upp för möjligheten att generera ny kunskap. Stimulusmaterial i form av fotografier samt en övergripande intervjufråga användes för att tydliggöra studiens huvudsakliga fokus.
Initiala resultat visade att det fanns ett behov av att addera en extra zon till modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön. Med Zon 0- innemiljö utan kontakt med utemiljö, kunde Strålbehandlingens alla miljöer (inomhus och utomhus) inkluderas. I studiens resultatdel presenteras fem teman som kartlägger patienters behov av den fysiska vårdmiljön i relation till de olika zonerna: Orientering och Tillgänglighet/Trygghet, Inbjudande och Behaglig/Bekväm miljö, Sysselsättning och Distraktion, Kontakt med utemiljön samt Sociala aspekter. Dessa teman visar hur patienterna upplever och använder zonerna på ett varierande sätt samt att olika miljökvaliteter är viktiga i olika delar av vårdmiljön. Patienterna har således behov och önskemål som är direkt kopplade till specifika delar av den fysiska miljön. Denna kunskap kan vara värdefull i ett designsammanhang, där förståelsen för brukarnas behov är grundläggande för en god och hälsofrämjande miljö. Ett klart samband mellan platsens utformning och patienternas användning och upplevelse av den har därmed observerats i studien.
Studien visar vidare på betydelsen av att testa modeller för evidensbaserade designprocesser i olika typer av vårdmiljöer och med olika patientgrupper. Genom att använda modellen fyra zoner av kontakt med utemiljön i en ny typ av vårdmiljö (strålbehandlingsavdelning) har kunskap samlats in som kan bidra till utvecklingen av modellen och ge en fördjupad förståelse av zonerna. Dessutom kan förståelsen för patienternas behov i relation till vårdmiljöns skilda zoner gynna dialoger i designprocesser då nya vårdmiljöer planeras. Slutligen fokuserar studien på en väldigt specifik patientgrupp, cancerpatienter som genomgår strålbehandling, vilket gör att resultatet i synnerhet skulle kunna användas som underlag i designprocesser för vårdmiljöer inriktade på denna patientgrupp.

The focus of this study was to investigate the physical healthcare environment and its significance for patients' health and wellbeing. Also important was whether a relationship between the design of a healthcare facility, and patients’ use and experience of that facility, could be distinguished.
The aim of this study was to investigate patients' use and experience of the physical healthcare environment at the Radiotherapy department in Lund (Sweden). This was done from the inside to the outside to get an overall view of the environment, in which both the indoors and outdoors were included. Information was gathered using the evidence-based model four zones of contact with the outdoors (Bengtsson, 2015). This principal model aims holistically to include physical qualities in all areas (zones) of an environment where contact with the outdoors exists. The model is intended to be used in design processes to highlight how planning and design of healthcare facilities can affect the level and quality of contact with the outdoors. An important part is also to understand the users’ needs in relation to their physical environment. Finally, the model is unique in that it includes the indoors, as part of studying the outdoors, which was important in this study. The model consists of the following zones of contact with the outdoors:
• Zone 1. From inside the building, through a window
• Zone 2. Transition zone between indoors and outdoors, e.g. entrance halls, balconies and terraces
• Zone 3. Immediate surroundings, e.g. associated garden or park
• Zone 4. The wider neighbourhood i.e. surrounding landscape
The research questions in this study thus consisted of the following: Can all four zones of contact with the outdoors be identified in the Radiotherapy department? How does it work to use the model four zones of contact at the Radiotherapy department? How would the staff describe patient’s experience and use of the different spaces (zones) at the Radiotherapy department? How do the patients experience and use the different spaces (zones) at the Radiotherapy department? What are the patient group's specific needs in each zone, and what is the relationship between the design, use and experience like?
Data collection was done using the model four zones of contact in a combination with several different methods. The collection of empirical material began with a preliminary investigation (verbal correspondence and guided tour). After that the methods used were site analysis, observation and semi-structured interviews, both focus groups with staff and individual interview with a patient. The study is qualitative in its nature and had a phenomenological perspective- a neutral and unbiased approach where the human experience is central. It was crucial to view the participants as experts on the subject and let them speak freely in order to open up for the possibility of generating new knowledge. Stimulus material in the form of photographs and one comprehensive interview question was used to clarify the study and the interviews principal focus.
Initial results showed that there was a need to add an extra zone to the model four zones of contact. With the addition of the new Zone 0- indoor environment without contact with the outdoors, the entire environment (indoors and outdoors) of the Radiotherapy department could be included in the study. In the result part of this study five themes were introduced. They represent patients' needs in relation to the different zones of the healthcare environment: Orientation and Accessibility/Security, Inviting and Pleasant/Comfortable environment, Preoccupation and Distraction, Contact with the outdoor environment and Social aspects. These themes show how patients use and experience the zones in different ways. Also, that distinct qualities of the physical environment are important in different parts of the healthcare environment. This means that patients have needs and preferences that are directly connected to specific parts of the physical environment. Knowledge like this can be valuable in a design context, where the understanding of users' needs are fundamental to good and supportive healthcare environment. A connection between the design of a healthcare facility and patients use and experience of it have thus been observed in this study.
The study furthermore highlights the importance of testing models for evidence-based design processes in different types of healthcare environments and with different patient groups. By using the model four zones of contact with the outdoors in a new type of healthcare setting (a radiotherapy department) knowledge has been gathered that could contribute to the development of the model and further understanding of the zones. Additionally, the study suggests that understanding patients' needs in relation to the different zones of a healthcare environment can be a way to promote dialogues in the design process when new facilities are being planned. Finally, the study focuses on a very specific group of patients, cancer patients undergoing radiotherapy, which suggests that the results could be used as a basis for discussion in design processes of healthcare environments focused on the same patient group.