Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen belyser ifall stadsplanerare i Malmö samt dess medborgare upplever värmebölja, till följd av mänskligt orsakade klimatförändringar, som ett hot mot folkhälsan. Utifrån ett planeringsperspektiv undersöks huruvida värmens effekt på människors hälsa prioriteras i den fysiska planeringen. Prioriteringen utgår från tre perspektiv: om värmebölja upplevs som ett hot mot folkhälsan, om urban grönstruktur används som klimatanpassningsåtgärd med ändamål att reglera förhöjd lufttemperatur samt vilka svårigheter som finns för att integrera urban grönstruktur inom den fysiska samhällsplaneringen. Utifrån ett medborgarperspektiv har studien genomfört en enkätundersökning med totalt 101 stycken medborgare som är folkbokförda i Malmö stad. Detta för att undersöka om det finns kännedom om värmebölja hos medborgarna, om de själva upplevt värmebölja och i så fall vilka effekter som kan uppstå samt vilka potentiella åtgärder som medborgarna anser bör vidtas på såväl stadsplanerings- som på individnivå.
Studiens resultat påvisar att det finns en utbred kunskap och medvetenhet om värmebölja som klimathot hos stadsplanerare i Malmö samt hos medborgarna. Även fast värmebölja i dagsläget har en påtaglig effekt på medborgarnas hälsa har värmens effekter en låg prioriteringsgrad inom Malmös klimatanpassningsarbete. Urban grönstruktur ses som en effektiv klimatanpassningsåtgärd till följd av förhöjd lufttemperatur. Däremot etableras inte grönska med självändamålet att lindra värmeböljans effekt på människors hälsa. Flertalet svårigheter som stadsplanerare i Malmö identifierar gällande integrering av urban grönstruktur i den fysiska planeringen är brist på styrdokument, brist inom plan- och bygglagen, otillräcklig kunskap kring de gröna värdena i en urban kontext och oklar ansvarsfördelning mellan förvaltningar samt mellan lokal- och nationell nivå.
Medborgarna i Malmö anser att den strategiska beredskapen är av störst betydelse för att minimera värmens effekt på människors hälsa. Medborgarna själva har främst köpt en fläkt, sänkt kroppstemperatur via bad/dusch samt informerat sin omgivning gällande allmänna råd om t.ex. ökat vätskeintag som åtgärder till följd av värmebölja.

This paper highlights if city planners and citizens in Malmö considers heat waves, due to climate changes caused by humans, as a threat to public health. It examines, from a planning perspective, whether the heat impact on humans is a priority in spatial planning. The work is based on three perspectives; if heat waves are perceived as a threat to public health, if urban green structure is used as a climate adaptation to regulate the increased air temperature and, lastly, the difficulties that exists in integrating green structures in spatial planning. A survey with 101 citizens of Malmö was conducted to determine their level of knowledge regarding heat waves. The survey examined if they have experienced a heat wave, their knowledge about the effects and potential actions they believe should be taken in both urban planning and individual behavior.
The result of the study shows a great amount of knowledge and awareness of heat waves as a climate threat. Although heat waves have a significant impact on the health of citizens, it has a low priority in Malmö's work with climate adaptation. Urban green structure is regarded as an effective adaptation measure due to increased air temperature. But greenery is not established with the purpose of relieve the effects of heats waves on human’s health. Difficulties in the integration of green structures identified among city planners in Malmö are the lack of policy documents, shortages in the planning and building law, insufficient knowledge of environmental values in an urban context and unclear allocation of responsibilities between administrations and between local and national level.
The citizen of Malmö considers the strategic preparedness as most important in minimizing the heat waves' impact on human health. Citizens themselves have mainly bought a fan, lowered their body temperature with baths and showers and informed their immediate surroundings regarding general advices on e.g. increased fluid intake.