Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetet är en litteraturstudie där jag har undersökt hur vallen påverkas av hjälpsådd och vilka faktorer som är mest avgörande i ett system med långliggande vallar. Arbetet innefattar inte några egna försök däremot har jag granskat andras försök både i Sverige och internationellt.
En stor kostnad uppkommer i samband med att vallen ska anläggas. Denna kostnad ska sedan fördelas på vallens totala liggtid som ofta är ca tre år vid intensiv vallodling. Vallens avkastning minskar i regel med ökad ålder och en metod för att öka avkastningen skulle kunna vara att årligen hjälpså med en mindre mängd vallfrö. Vallens liggtid skulle på så vis kunna förlängas och den dyra anläggningskostnaden spridas på fler år. Det som talar mot hjälpsådd är att det är en förhållandevis ny teknik i Sverige.
Det är viktigt att respektive vallfröart hamnar på rätt sådjup om etableringen ska lyckas. Om optimala förutsättningar råder kan mängden vallfrö halveras utan att avkastningen påverkas. Om vallen sås i rader eller bredsprids har ingen betydelse. Kemisk bekämpning under insåningsåret har negativ påverkan på klövern och ger ingen merskörd hos vallen. Valet av skyddsgröda har ingen betydelse så länge insådden får tillräckligt med ljus. Vallen gynnas av att skyddsgrödan tas som helsäd.
Vad som är optimal vallålder beror på vilken vallart som är mest dominerande i blandningen. Många högavkastande arter tappar snabbt i avkastning efter de två första åren och i ett system med extensiva långliggande vallar bör man redan från början tänka igenom vilka arter som är mest lämpliga.
Hjälpsådd kan ske med befintlig såmaskin. Både släp- och skivbillar fungerar. En vanlig vält utrustad med frölåda går också bra. Det finns även ogräsharvar utrustade med frölåda och speciella direktsåmaskiner.
Granskningen av försöksresultaten ger olika svar. Fem av försöken visar att hjälpsådd ökar avkastningen medan två försök visar att metoden inte fungerar. De försök som visar att hjälpsådd inte ökar vallens avkastning är utförda i Sverige. Två försök utförda på Irland, ett försök på Nya Zealand, och två försök i Sverige visar alla på ökad avkastning med hjälpsådd. Flera av försöken är dock inte trovärdiga eftersom material och metod är otydligt formulerade eller så har försöken utförts under en för kort tidsperiod. Vad som också är värt att nämnas är att flera av försöken är närmare 20 år gamla och mer moderna studier av ämnet behövs om man vill hävda att hjälpsådd faktiskt fungerar.
Ett av de svenska försöken som visar att hjälpsådd inte ökar vallens avkastning kan ses som mycket trovärdigt. Anledningen till detta är att försökets upplägg finns noga dokumenterat och att man mätt både avkastning, näringsinnehåll och botanisk sammansättning under flera år. Detta utan att några signifikanta skillnader mellan försöksrutorna eller försöksplatserna kunnat fastslås.
Mina slutsatser blir därför att hjälpsådd sannolikt inte kan användas för att motverka den minskade avkastningen i högavkastande vallar, i alla fall inte under svenska förhållanden. Detta beror förmodligen på att de nya plantorna blir utkonkurrerade av den befintliga vallen.
Det är dock troligen möjligt att hjälpsådd på gamla mycket lågavkastande vallar skulle kunna höja avkastningen, eftersom det i extrema situationer alltid finns en lägsta nivå då alla efterkommande åtgärder förbättrar resultatet.

The work is a literature review in which I have examined how the yield of grass is affected by the influence of help seeding and which factors are the most crucial in a system with permanent grassland. This work does not include any own experiments, however, I have examined other trials both in Sweden and abroad.
A major cost occurs in the construction of the grassland. This cost will then be distributed on the pastures total time, often about three years in an intensive system. The grass yield usually decreases with age and a method to reduce the yield could be annual help seeding with a minor amount of grass seed. The pastures lying time would thereby be extended and the expensive construction cost could be spread on more years. What speaks against help seeding is that it’s a relatively new method in Sweden.
It is important that each seed is places at the correct sowing depth if the establishment is to be successful. If the optimal conditions prevail, the amount of grass seed can be halved without the yield is affected. If the seeds are spread evenly over the entire field or in lines, have no meaning. Chemical control during the year of the establishment have negative effect on the clover and give no extra yield later on. The choice of protecting crop has no importance as long as the grass and clover gets enough light. The grass benefits if the protecting crop is taken as whole crop silage.
The optimal age for the specific grass species depends on the grass type that is most dominant in the mixture. Many high-yielding species drops rapidly after the first two years. In a system with extensive grassland you should from the start carefully decide which species are most suitable.
Help seeding can be done with existing drill. Both trailer and coulters are functioning. A common roller equipped with a seed box is also possible. There are also harrows provided with some form of seed boxes and special direct drilling machines.
The review of the studies gives different answers. Five of the trials show that using help seeding increases the yield while two tests show that the method doesn’t work. Two trials performed in Ireland, one in New Zealand and two tests conducted in Sweden, all shows increased yield with help seeding. Many of the trials are not credible because the method is not clearly described or are the trials carried out over a too short period of time. Worth mentioning is that several of the trials are almost 20 years old and more modern studies is needed if one wants to claim that help seeding actually works.
One of the Swedish trials showing that help seeding does not increase the yield can be seen as very credible. The reason for this is that the trial set up is carefully documented and that both the yield, nutritional and botanical composition are measured for many years. This without any significant differences between the attempt boxes or try places been stated.
My conclusions is therefore that help seeding is not likely to be used to counteract the reduced yield of grass in an intensive system, at least not in the Swedish conditions. This is probably due to the new plants will be ousted by the existing grassland.
However, it´s possible that help seeding at very low yielding pastures could raise the yield because in extreme situations, there is always the lowest level at which subsequent actions improves performance.