Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tidigare har det bara varit aktuellt att proteingödsla sin brödspannmål, men nu börjar fler och fler intressera sig för att proteingödsla sin foderspannmål. Efter de senaste årens höga pris på den importerade sojan och en längre tid med pressad ekonomi för landets grisbönder har gjort att man har behövt börja tänka i andra banor.
Syftet med denna studie var att studera om en kvävegödsling i syfte att höja proteinhalten i foderspannmål är lönsamt.
För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av linjär programmering. Den linjära programmeringen har räknat ut den lösning man tjänar mest på d.v.s. den billigaste foderblandningen. De fodermedel vi har studerat har varit hög eller normal proteinhalt i korn respektive vete, soja och olika aminosyror i syntetisk form.
Genom att ändra priserna på vete, korn och soja så har programmeringen ändrat receptet till det billigaste. Vi har då försökt studera hur olika prisrelationer mellan dessa grödor ändrar i foderstaten, och vi har då även kunnat se om programmeringen har valt vete eller korn med högre eller normal proteinhalt. Vi har då kunnat se om det är lönsamt att proteingödsla sin foderspannmål eller inte.
Vi har använt oss av två olika proteinnivåer i spannmålen. I vete har vi angett 9 % proteinhalt som normalnivå. På den proteingödslade veten har vi räknat med en proteinhalt på 10,5%. På kornet har vi räknat med en normalnivå på 8 % proteinhalt, och den proteingödslade har haft en proteinhalt på 9,5 %. Mängden kväve som behövs för att höja vetets proteinhalt med 1,5 procentenheter är 40 kg N och för en lika stor höjning i kornet så krävs det 60 kg N. Maskin- och kvävekostnaden har vi kommit fram till är 6 öre/kg för att proteingödsla veten från 9 % proteinhalt till 10,5 % proteinhalt. Att höja kornet från en proteinhalt på 8 % till 9,5 % kostar 10 öre/kg. Dessa extra kostnader läggs på grundpriset för att få fram priset på det proteingödslade vete eller kornet.
Vår slutsats är att prisdifferenserna mellan spannmål och soja spelar stor roll om lönsamheten finns eller inte för att proteingödsla sin spannmål. Med dagens pris på vete (1,13 kr/kg) respektive korn (1,15 kr/kg) med tillägg för den extra proteingödslingen så lönar det sig att proteingödsla sin vete. Vid högre spannmålspriser (vete 1,6 kr/kg, korn 1,45 kr/kg) men samma sojapris som idag (3,60 kr/kg) så är det fortfarande lönsamt att proteingödsla sin spannmål, men är kornet mer än 10 öre/kg billigare så är det mer lönsamt att använda korn med normal proteinhalt istället. Skulle även sojapriset öka i pris (till ca 4 kr/kg) så måste kornet vara minst 16 öre/kg billigare för vara mer lönsamt än vete. Även nu är det korn med normal proteinhalt som är mest lönsamt.

Previously it has only been necessary to fertilize with nitrogen to cereal with bread quality. Because of the price of the imported soy, used as protein feed, and a long time with low profitability for pig farmers, there is a growing interest to find a cheaper protein sources.
Therefore we have studied if it is profitable to fertilize wheat and barley with extra nitrogen at certain times to increase the protein level. In our study we have used linear programming. The linear programming shows witch alternative that is the most profitable, which in this case gives the cheapest feed mix. The animal feedstuffs we have used in our study are wheat, barley, soy meal and some synthetic amino acids.
Then we studied how different price relationships between these crops changed the recipes in the feed mixtures for the pigs. We were then also able to see if the programming tool has selected wheat or barley with high or normal protein level.
We have used two different levels of protein in the grain. In wheat we used 9% protein as “normal” level. The protein fertilized wheat we gave a protein content of 10.5%. In the barley 8% protein was “normal” level and the protein-fertilized had a content of 9.5% protein.
The amount of nitrogen needed to raise wheat protein content of 1.5 percentages is 40 kg N. In barley it takes 60 kg N to increase with 1,5 percentage of protein level. To spread the extra nitrogen plus the nitrogen is estimated to 0.06 SEK/kg wheat to increase the protein content from 9 to 10,5 %. To increase the protein content in barley from 8 to 9,5 % cost 0,1 SEK/kg. These additional costs are added to the basic price for obtaining the price of the protein fertilized wheat or barley.
The conclusion of our study is that the variety of price between cereal and soy gives us the results whether it is profitable to fertilize or not. With same price for wheat (1,13 SEK/kg) and barley (1,15 SEK/kg) as today, it is profitable to fertilize the wheat to increase the protein content. With a higher price on the grain (wheat 1,6 SEK/kg and Barley 1,45 SEK/kg), but same soy price as today (3, 60 SEK/kg), it is still profitable to fertilize the wheat, but if the barley is more then 0,1 SEK/kg cheaper than the whet, it is more profitable to use barley with normal protein content, no fertilize. If the soy price is higher too (around 4 SEK/kg), the difference between barley and wheat must be at least 0,16 SEK/kg if the barley will be more profitable then the wheat. Even in this case it is barley with normal protein content.