Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att skolgården har stor betydelse för elevers utveckling är väl känt. Idag fokuserar skolgårdsforskningen allt mer på varför de kunskaper och rekommendationer om skolgårdens betydelse för hälsa och inlärning inte når ut till de som planerar, bygger och förvaltar skolgårdar. En aktuell fråga är hur de metoder som används för att garantera säkerheten i lekmiljöer påverkar barns hälsa och inlärning. I Lunds kommun har frågan om skolgårdarnas främjande av hälsa, pedagogik och säkerhet aktualiserats i och med en omorganisation av skolgårdsprocessen, den process som sträcker sig från planering till färdig skolgård och efterföljande förvaltning. Arbetets övergripande syfte har varit att förbättra förutsättningarna för att barn i Lunds kommuns skolor ska ha tillgång till en god skolgård där möjlighet ges att leka, utvecklas och lära utomhus i en hälsofrämjande, pedagogisk och säker miljö. Målen var att: (1) undersöka hur planeringsprocessen och skötselaspekter kring skolgårdar ser ut i Lund samt analysera om brister i processen finns, (2) utforma ett åtgärdsförslag för planeringsprocessen, samt (3) att som del av åtgärdsförslaget, skapa ett utformningsunderlag med fokus på aspekterna hälsa, pedagogik och säkerhet riktat till den som arbetar med gestaltning och utformning av skolgårdar. Först gjordes en dokumentstudie där lagar, föreskrifter och lokala styrdokument som används i skolgårdsprocessen undersöktes. Därefter genomfördes en litteraturstudie av aktuell forskning och rådande teorier om hur hälsofrämjande, pedagogisk och säkra skolgårdsmiljöer bör se ut. Slutligen utfördes en kvalitativ intervjustudie med skolgårdsprocessens aktörer i vilken processen kartlades.
Dokumentstudien visar att det i lagar och föreskrifter saknas krav på att skolgården ska uppfylla aspekterna hälsa och pedagogik medan tydliga krav angående skolgårdsmiljöers säkerhet finns. Omvänt visas det i litteraturstudien att det i många teorier beträffande barn och skolgårdar argumenteras för vikten av perspektiven hälsa och pedagogik framför säkerhet. Forskarna framhäver framförallt betydelsen av ytstorlek, naturmiljö och behov av utmaningar. En analys av intervjustudien, d.v.s. information av skolgårdsprocessens fortskridande och aktörernas upplevelse av den, gav en bild av en process som inte alltid fungerar. Svaga punkter som identifierades var att processen är omfattande och komplex. Inom processen är försvårande faktorer att det råder delade meningar och att kommunikationen brister. Dessutom är skolans inflytande lågt och processens budget otillräcklig. I arbetet prioriteras ofta säkerhet framför hälsa och pedagogik. Förslag att förbättra processen är att skapa och synliggöra gemensamma mål; att införa en samverkansgrupp med tydligt ansvar och ledning; och att aktivt söka aktuella rön och föra in dem i verksamheten. Annat förslag är att skapa en flexibel utformning av skolgården så att skolan kan anpassa den till den aktuella verksamheten. Utöver dessa förslag har ett konkret utformningsunderlag utvecklats i form av en checklista med åtta viktiga punkter för främjandet av skolbarns hälsa, pedagogik och säkerhet. Utformningsunderlaget avser att hjälpa Lunds kommun i dilemmat mellan forskningens kunskaper om vikten av hälsa och pedagogik å ena sidan och det fokus som finns på säkerhet i lagar och föreskrifter å andra sidan. En slutsats från arbetet är att den motsättningen som tycks finns mellan perspektiven hälsa och pedagogik respektive säkerhet inte nödvändigtvis existerar.

The importance of the schoolyard to the development of the pupil is well known. Today schoolyard research focuses increasingly on why the knowledge and recommendations on the importance of schoolyards to health and learning do not reach out to those who plan, build and manage schoolyards. A current issue is how methods used to guarantee the safety of playgrounds effects children. In Lund municipality, the issue of schoolyards promotion for health, pedagogy and safety was realized in recent reorganization of the schoolyard process, the process ranging from planning to the completed schoolyard and its subsequent management. The overall aim of this work was to improve conditions for children in the municipality of Lund to have access to a good schoolyard providing opportunity to play, develop and learn outdoors in a healthy, pedagogical and safe environment. The objectives were to: (1) examine the planning process and the management aspects of schoolyards in Lund and to analyze shortcomings in the process, (2) develop measures for the improvement of the planning process, and (3) as part of the proposed measures, create a concrete design checklist with focus on the aspects health, pedagogy and safety aimed for actors in the design process of schoolyards. First a document study of laws, regulations and local policy documents used in the schoolyard process was performed. Thereafter, a literature review on current research and theories on how a health promoting, pedagogical and safe schoolyard environment should be designed. Finally, actors of the schoolyard process were interviewed in a qualitative study to map the schoolyard process.
The document study showed that while laws and regulations holds no requirements concerning the schoolyards aspects of health and education, they encompass distinct requirements regarding the schoolyards safety. In contrast the literature study reviewing theories regarding children and schoolyards pointed to the importance of the perspectives health and pedagogy. Especially the researchers emphasized the importance of a spacious area, nature elements and children’s need of challenges. The interview study identified a process that does not always work. One weakness was that the process is extensive and complex. Other weakness was that opposed opinions seemed to be related to lack of communication among the actors. Yet other deficits are the low influence of the school on the schoolyard process and an insufficient schoolyard budget. In the schoolyard process safety issues are often prioritize over health and pedagogy. Suggestions to improve the process are to create and visualize common goals; introducing a joint action group with clear responsibility and leadership; and to actively search current knowledge and to introduce it to the units. Another suggestion is to design a flexible schoolyard so that the school easily can adapt it to current work. In addition, a concrete design document formulated as a checklist with eight important points for promotions of integrated health, pedagogy and safety of the schoolyard. Suggested design document is meant to assist the municipality of Lund in the dilemma of implementing research recommendations for health and education with safety requirements in laws and regulations. One conclusion from the work is that the contradiction that seems to exist between the perspectives of health and pedagogy on one hand and safety on the other is not necessarily true.