Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I tätbebyggda kvartersstadsområden, som återfinns i de flesta svenska stadskärnor, är det begränsade utrymmet mellan husen till stor del hårdgjort. Detta gör dessa områden sårbara för värmeböljor och skyfall, två konsekvenser som väntas av ett varmare klimat.
I detta examensarbete undersöks hur biofilter - växtklädda ytor som hanterar dagvatten - kan anläggas i befintliga gaturum för att skydda våra städer mot klimatförändringarnas konsekvenser och samtidigt skapa mervärden för staden.
Goda exempel har studerats i Portland, Köpenhamn och Malmö - tre städer som redan påbörjat arbetet med att anlägga biofilter på gatumark.
Utifrån observationer gjorda i de tre städerna, och en litteraturstudie kring grönskans roll i gaturummet, ges exempel på hur biofilter kan anläggas på allmän platsmark.
En digital stadsmodell, representativ för generella kvartersstadsmiljöer, har skapats för att illustrera de föreslagna exemplen. Utifrån exemplen har fem typlösningar valts ut för mer ingående analys.
Med digitala visualiseringar har dessa fem typlösningar sedan applicerats på befintliga platser i stadsdelen Slottsstaden i centrala Malmö, en stadsdel som drabbades hårt av översvämningar efter skyfallet 2014. Personer tillfrågade i området fick sedan i en enkätundersökning utvärdera förändringen i stadsbilden.
Resultatet visar att det finns god potential för att mildra konsekvenserna från både värmeböljor och skyfall genom att anlägga biofilter i gatumiljö, samtidigt som tillföra staden ekologiska, ekonomiska och sociala mervärden.

In dense urban neighborhoods, found in most Swedish city centers, the limited space between the houses is mainly impervious. This makes these areas vulnerable to heat waves and cloudbursts, two consequences expected of a warmer climate.
This thesis examines how bio retention facilities – vegetated surfaces managing stormwater – can be retrofitted within existing streetscapes to protect our cities from the consequences of climate change whilst creating added values.
Good examples have been studied in Portland, Copenhagen and Malmö – three cities which have already taken on the task of constructing bio retention facilities on urban streets.
Based on observations made in the three cities and a literature study about the role of greenery in the streetscape, examples are given of how bio retention facilities can be retrofitted into the public space.
A digital city model, representative for dense urban neighborhoods, has been created to illustrate the proposed examples. Five examples have been given a more thorough analysis.
Using digital visualizations, these five examples have been applied to existing streetscapes of Slottsstaden, a neighborhood in central Malmö that was heavily afflicted during a cloudburst in 2014. People in the neighborhood where asked to take a survey and evaluate the change in the streetscape.
The results show that there is good potential to mitigate effects of both heat waves and cloudbursts by retrofitting bio retention facilities into urban streets, while creating ecologic, economic and social values within the city.