Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Cows are social animals but today dairy calves are generally housed in single-hutches or -pens instead of together with other calves during the first period of their lives. Concerns are that housing calves in pairs or groups increases the risk of health problems such as diarrhoea and respiratory diseases and also increases the occurrence of redirected suckling behaviours including cross-sucking. Especially cross-sucking is problematic as it can lead to injuries to the receiving calf and calves performing the behaviour can continue to perform the behaviour when older.
The aim of this study was to test the effects on dairy calves (Bos taurus) of single vs. pair-housing in outdoor calf hutches on growth, general health and redirected suckling behaviour. In total 21 calves of Swedish Red and Swedish Holstein cattle were used whereof 14 calves were housed in pairs and 7 were single-housed. Both treatments were given six litres of whole milk per calf divided into two meals per day in teat-buckets. They also had access to an empty, clean teat-bucket at all hours of the day except during feeding. Calves were kept individually in calf hutches until they joined the study at day ten. Cases of diarrhoea and other diseases were recorded daily and the calves were weighed weekly. Temperature was recorded in four hour intervals. Behavioural observations were done on day 14 and then twice per week for each hutch until eight weeks of age. Recordings from behavioural observations during week 2-6 were included in the statistical analysis. Behavioural observations were made by continuous recording ten minutes before milk feeding and 20 minutes after the calves received their milk in the morning and afternoon. Non-nutritive sucking and cross-sucking were considered redirected suckling total and were grouped to test separately from only cross-sucking. Both single- and pair-housed calves were able to perform cross-sucking.
All data except diarrhoea were tested for normality and homogeneity assumptions with the Shapiro-Wilk test and Bartlett’s test, respectively, and all variables were square root transformed to provide normal residuals. Not normally distributed after data transformation was tested with a non-parametric Wilcoxon rank-sum test with continuity correction. REML analysis was performed on weight and behaviour, and ANOVA was also used on weight gain. Diarrhoea was tested with a Chi2-test.
Weight gain was not affected by treatment or temperature (N.S.). Pair-housed calves had more diarrhoea than single-housed calves (P<0.05). Pair-housed calves had a higher frequency of drinking milk (P<0.001) while single-housed calves licked fixtures more often than pair-housed calves before receiving milk (P<0.05). Pair-housed calves performed all registered cross-sucking both before and after receiving milk (P<0.01). There was no significant difference in redirected suckling total (non-nutritive sucking and cross-sucking) between treatments before receiving milk (N.S.), but after milk delivery pair-housed calves performed more redirected suckling total than single-housed calves (P<0.01). There were no sucking induced injuries found on any of the calves and no coughing was recorded nor any antibiotics prescribed to the calves.
In conclusion, as diarrhoea and cross-sucking have negative impacts on calves’ welfare more research is needed in how to be able to house dairy calves in a way where they are able to perform social behaviours without a negative impact on welfare in terms of an increase of health issues and subjection to cross-sucking.

Kor är sociala djur men idag hålls kalvar generellt enskilt i boxar eller kalvhyddor under den första perioden av sitt liv. Att hålla kalvar i par eller grupp anses öka risken för diarré och luftvägssjukdomar samt för omriktade sugbeteenden både mot omgivningen och andra kalvar. Speciellt sugandet på andra kalvar är problematiskt då det kan leda till skador på den utsatta kalven och kalvar som suger på andra kalvar fortsätter ofta med beteendet även i vuxen ålder.
Syftet med denna studie var att se hur parhållning jämfört med individuell hållning av mjölkraskalvar (Bos taurus) utomhus i kalvhyddor påverkar tillväxt, hälsa och omriktat sugbeteenden hos kalvarna. Totalt 21 kalvar av SRB och Svensk Holstein deltog i studien varav 14 kalvar hölls i par och 7 hölls individuellt. Båda grupperna utfodrades med tre liter helmjölk två gånger om dagen i napphinkar. En tom, ren napphink var också fäst vid kalvhyddan hela tiden förutom under utfodring. Fall av diarré och andra sjukdomar registrerades dagligen och kalvarna vägdes en gång i veckan. Temperaturen registrerades var fjärde timme. Varje grupp gick in i försöket dag tio och hade fyra dagars tillvänjning före beteendeobservationer som genomfördes dag 14 och därefter två gånger i veckan till åtta veckors ålder för varje hydda. Data från beteendeobservationer under vecka 2-6 var inkluderade i den statistiska analysen. Beteendeobservationerna genomfördes som en kontinuerlig registrering tio minuter före mjölkutfodring och 20 minuter från det att kalvarna fått sin mjölk i samband med morgon- och kvällsutfodring. Sugbeteenden riktat mot omgivningen och mot andra kalvar sågs som totala mängden omriktade sugbeteenden och analyserades separat från omriktat sugbeteende enbart mot andra kalvar. Både kalvar som hölls enskilt och i par kunde suga på andra kalvar.
All data förutom diarré testades med Shapiro-Wilk test och Bartlett’s test och alla variabler var kvadratrot-transformerade för att generera normala fördelningar av data. Data som trots det inte var normalfördelad testades med Wilcoxon rangsumme-test med kontinuitetskorrigering. REML-analys utfördes på vikt och beteenden och på viktökning utfördes även ANOVA. Diarré testades med ett Chi2-test.
Tillväxten påverkades inte signifikant av behandling eller temperatur (N.S.). Parhållna kalvar hade diarré oftare än individuellt hållna kalvar under hela studien (P<0,05). Parhållna kalvar hade en högre frekvens av beteendet ”dricka mjölk” är individuellt hållna kalvar (P<0,001) medan individuellt hållna kalvar slickade mer på omgivningen än parhållna kalvar (P<0,05). Parhållna kalvar utförde alla registrerade sugbeteendena riktade mot andra kalvar både före och efter att de utfodrats mjölk (P<0,01). Ingen skillnad i totala mängden omriktade sugbeteenden sågs innan kalvarna utfodrats mjölk (N.S.) men däremot efter där parhållna kalvar utförde totalt fler omriktade sugbeteenden än individuellt hållna kalvar (P<0,01). Inga skador på grund av omriktade sugbeteenden eller hosta registrerades och ingen antibiotika användes under studien.
Slutsatsen är att då diarré och omriktat sugbeteende mot andra kalvar har en negativ inverkan på kalvars välfärd behövs det mer forskning inom området för att få fram en hållningsform där kalvar har möjlighet att utföra och utveckla sociala beteenden utan en ökad risk för sjukdomar eller att utsättas för fler omriktade sugbeteenden.