Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det blir allt vanligare att kommuner upprättar en belysningsplan eller belysningsstrategi. För att kommunen ska kunna få ut den bästa belysningen för invånare och besökare bör vissa kriterier finnas med samt att planen bör ha en platsförankring. Vem är det som ska vistas i nattlandskapet? Hur ska platser brukas när dagsljuset försvunnit för dagen? Människan är komplex i sitt uttryck och ingen person fungerar på samma sätt som en annan- våra egenskaper är en produkt av tidigare och nuvarande erfarenheter och upplevelser, detta bär vi med oss under livets gång. Människors olikheter till trots så har det i ett flertal studier påvisats att många känner en otrygghet i mörkret och vill hellre gå längs en väl upplyst trafikerad väg än genom ett parkstråk. Om vårt stadsrum inte ljussätts kommer det att begränsa invånarnas möjlighet att röra sig fritt i nattlandskapet och därmed minska den sociala interaktionen och människors aktivitet under mörka delar av året. Hur ska en planerare ljussätta för att öka trygghetskänslan på platsen och tillgängliggöra stadsrummet alla tider om året? Vilka belysningsfaktorer påverkar hur sinnena uppfattar ett mörkerrum? Syftet med arbetet har varit att bidra till en ökad förståelse för hur svenska kommuner tar fram fakta och arbetar med belysningsplanering samt hur planeringen kommer till uttryck i formulerade belysningsplansdokument med särskilt fokus på upplevelse och hälsoaspekter. Genom en litteraturstudie och att genomföra en granskning av ett urval
av kommuners belysningsplaner har jag försökt komma underfund med vad som krävs för att invånaren ska få ett så optimalt belyst stadsrum som möjligt. Vad finns det för faktorer som ökar möjligheten till aktivitet och rörelsefrihet de mörka timmarna under dygnet? En av slutsatserna i arbetet är att det är nödvändigt som arkitekt, landskapsarkitekt eller annan planerare att ha en baskunskap inom ljuslära och hur ljus fungerar för människors sinnen. Planering av artificiellt ljus blir ultimat om det genomförs en analys av platsen som ska ljussättas samt att människans mående hamnar i fokus. En annan slutsats är att artificiellt ljus har en påvekran hos människan då hon kan må bättre psykiskt och fysiskt om det finns en väl fungarande belysning. Målet med detta arbete har varit att bidra till förståelsen för sambandet mellan belysning och hälsa/ohälsa samt att studera kommunernas belysningsplaner och hur de förhåller sig till aspekterna atmosfär, orienterbarhet trygghet och säkerhet.

It has become more common that municipalities establish a lighting plan or lighting strategy. If the municipality shall be able to get the best lighting for residents and visitors, certain criteria should be included and the plan should be location-specific. Who will be staying in the nocturnal landscape? How will sites be operated when the daylight disappeares for the day? Humans are complex in their expression and no person works the same way as a someone else- our personal attributes are a product of past and present experiences and perceptions, that we carry with us throughout life. Despite of human differences it has in a number of studies shown that many feel an insecurity in the dark and would rather walk along a well lit busy road than by a path in the park. If our urban spaces are not illuminated, it will restrict residents’ ability to move freely in the night landscape and thus reduce the social interaction and human activity during the dark months of the year. How should a planner illuminate to increase the sense of security of the place and make urban space available at all times of the year? Which lighting factors affect how the senses perceive a dark room? The aim of this work was to contribute to a better understanding of how Swedish municipalities retrieve facts and work with lighting planning and how planning is expressed in formulated lighting plan documents with a particular focus on experience and health. Through a literature review and an audit of municipal lighting plans I have
tried to figure out what it takes to get the most optimal lit urban spaces as possible for the residents. Which are the factors that increase the possibility of activity and movement in the dark hours of the day? One of the conclusions of this work is that it is necessary as an architect, landscape architect or planner to have a basic knowledge of light and how light function for the human senses. In order to plan artificial light for humans an analysis of the site should be conducted alongside with putting the wellbeing of the citizens in focus. Another conclusion is that artificial light has an inpact in the human. She can feel better mentally and physically if the urban space har a welldesigned lighting. The main goal of this work has been to contribute to the understanding of the relationship between lighting and health/illness aswell as to study the municipal lighting plans and how they relate to the aspects atmosphere, orientatability safety and security.