Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inga och Elvier köpte Komstagården som ligger på Österlen år 1956 och gården har sedan dess utvecklats mycket. De började med att mjölka 20 stycken uppbundna kor och innan de gjorde arvsskiftet till deras döttrar, Eva och Katrin, så var de uppe i 60 stycken kor i lösdrift som mjölkades i mjölkningsstall. Eva köpte ut sin syster Katrin 1998 och Evas man Roland steg in som delägare. Ganska fort därefter förlängdes kostallet och de dubblade koantalet till 120 stycken i samband med ett köp av mark. På mitten av 2000-talet byggde Eva och Roland sitt befintliga stall som idag är ett robotstall med 5 stycken robotar och 350 stycken kor. Nu står gården inför ännu ett generationsskifte och funderingar kring en utveckling av gården har börjat ta form hos familjen.
Målet med vårt arbete är att utveckla en lösning som passar större gårdar. Syftet med studien är att undersöka vilket mjölkningssystem som passar bäst på Komstagården.
Metoden vi använt oss av för att besvara frågeställningarna är dels en litteraturstudie och dels studiebesök. Vi har använt oss av internet och olika söktjänster för att få fram information till vår litteraturstudie. Sedan har vi genomfört besök och intervjuer på fyra olika gårdar för att samla ett empiriskt material att grunda svaret på till våra frågeställningar.
I litteraturstudien har vi inriktat oss på att ta fram för- och nackdelar med robot respektive karusell. Intressant fakta som framkommit är att bakterietalet är högre de första åren på en gård som satt in robot för första gången. Det har också visat sig att det finns mycket och tydlig information på vilka sätt roboten ger mindre arbetsskador. Dock finns det en hel del hjälpmedel man kan använda sig av i ett manuellt mjölkningssystem.
Ur en ekonomisk synvinkel är det billigare både ur investerings- och arbetskraftskraftskostnad att bygga karusell om det skall vara över 260 kor, men arbetstiden, (minut per ko och dag), är ändå högre i ett system med manuellmjölkning. Det är svårare att hitta svensk arbetskraft till karusellmjölkning eftersom det är ett arbete med fler tyngre moment än vid robotmjölkning. Det är tyngre arbetsmoment och genererar fler arbetsskador när man mjölkar manuellt.
Det har varit knappt med fakta inom karusellmjölkning och därför önskar vi att det skulle komma fler försök inom detta fält. Detta eftersom vi tror att karusellmjölkning kommer öka i Sverige i med gårdarna blir allt större. Tittar man utanför Sverige är det karusellmjölkning som dominerar på de stora gårdarna.
Vi har tagit fram en ritning med hjälp av Fredrik Fredbo, DeLaval AB. En stallösning som vi tror skulle fungera, utifrån våra egna önskemål, erfarenheter och i samråd med resten av familjen på Komstagården (Bilaga 4).
Vi har kommit fram till att bästa mjölkningssystemet för Komstagården är karusell, detta mycket på grund av familjens strävan efter en mer lättstyrd och hanterbar produktion.
De lite tyngre arbetsmomenten på gården, som en karusell kommer medföra, kommer utländskarbetskraft att sköta. Medan förhoppningen om de övriga arbetsmomenten kommer fortsätta att skötas av svenskarbetskraft.
För att få till ett bra djurflöde på gården med den nya karusellen, kommer det bli två parallella stall med karusellen strategisk placerad för att vara lättåtkomlig för alla kogrupper.

Inga and Elvier bought Komstagården (south east Skåne) in 1956 and the farm has evolved a lot since then. They started off with 20 milkingcows and before the business was inherited by their daughters, Eva and Katrin, the herd had reached 60 cows, which were milked in the parlour. Katrin left the business in 1998, and Eva's husband Roland replaced her in the company. Quite soon thereafter they were able to extend the facilities and doubled the number of cows to 120. In the mid-00s they built a stable with 5 robots and 350 cows. Now it is time to pass the business on to the next generation so a reflection on development of the farm has begun in the family.
The goal of our work is to develop a solution for large farms. The purpose of the study is to study what the milking system (robot or rotary parlour) that best suits the Komstagården.
We have used internet and various search engines for obtaining information in addition to our literature. Then we have also conducted visits and interviews with four different farms to accumulate empirical material as to establish realistic answers to our questions.
In the literature, we have focused on the pros and cons of robot in comparison to rotary parlour. An interesting fact is that the bacterial count is higher during the first years of robot milking. It has also been proven that there is clear evidence the robot milking gives less labour correlated injuries. However, there are a lot of helping tools you can use in a manual milking system.
Based on the literature it is cheaper to build a rotary parlour if you have more than 260 cows and the costs for labour are also lower. But working time is higher (1,77 minutes/cow and day) in manual milking in a rotary parlour compared to automatic milking in a robot. It is also difficult to find the Swedish labour for milking in rotary parlours because it is a monotonous work with more heavy elements than in robotic milking. Therefore it generates more work related injuries when milking manually.
It has shown to be very few studies about the rotary milking systems and we wish that it would come more results soon because we believe that rotary milking will increase in Sweden as the dairy herds on the farms is increasing.
We have developed a blueprint for our wishes with the help of Fredrik Fredbo at DeLaval AB. In a solution that we think would work, based on our own experience and in consultation with the rest of the family at Komstagården (se bilaga 4).
Based on the conditions at Komstagårdens our conclusions are that it is best to build a rotary milking parlour when increasing the dairy herd to 700 cows. Manuel milking will also give relief from the mental stress with a milking robot. The disadvantage with this concept will probably be finding Swedish labour. We believe that Komstagården will be forced to hire workers from other European countries.