Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Different types of loose housing systems are becoming more common, primarily with the aim to increase the welfare of the horses. According to Swedish Animal Welfare legislation, horses kept outside all year around must have access to a shelter during the cold season, for protection against cold, rain and wind. The shelter should be equipped with dry and soft bed for the horse to satisfy their need for sleep. This study aimed to investigate how a group of horses used the shelter in a loose housing system called HIT Active Stable, at the Swedish National Equestrian Centre Flyinge. The study was performed during four days in the autumn. The duration of time the horses spent in the shelter was measured, also which location in the shelter the horses preferred to remain and what behaviour they performed. The shelter was divided into four zones to discern which location the horses preferred, how many horses who were within the zone limits and if they were standing or lying down. The four zones were observed once per hour. The behaviours in the shelter were observed every minute in five randomly selected horses. Differences in the use of the shelter during the day and at night were also recorded. The results show that the horses used the shelter about one out of five observations, mainly at night. The front part of the shelter, closest to the exits, was the most attractive place for the horses to remain. The most common behaviour of all the observations was resting behaviour (71%) such as lying on the chest, lying on the side and standing passively. We concluded that these results suggest that having access to a shelter seems to satisfy the horses need to rest.

För cirka sex tusen år sedan domesticerades hästen blev en viktig del inom jordbruket (Hartley-Edwards 1994). Hästen stallades senare upp i enskilda boxar eller spiltor för att vara lättillgängliga för människan. Spår av krubbor och spiltor åt kungliga hästar har påträffats så långt tillbaka som för 900-800 f.kr (Chenevix-Trench 1970). Sedan dess har denna typ av hästhållning hängt kvar och har länge varit det vanligaste sättet att hålla häst på (Hartley-Edwards 1994).

Majoriteten (85 %) av de cirka 360 000 hästar som fanns i Sverige år 2011 var uppstallade i boxar enligt en rapport från Jordbruksverket (2012). År 2002 hölls cirka 68 % av svenska tävlingshästar ensamma i hagen (Eklund 2008). Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (2 kap 1§) skall hästars behov av social kontakt tillgodoses och då helst genom fysisk kontakt med andra artfränder. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 1§) ska hästar dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter (Jordbruksverket 2007a). Hästens naturliga behov blir därför delvis åsidosatta i den traditionella hästhållningen där hästar hålls ensamma med begränsad rörelsefrihet (Hartmann, Christensen & Keeling 2009). Genom ökad förståelse för hästens behov och välfärd väljer nu fler och fler hästägare att hålla sina hästar i grupp vid utevistelse (Werhahn et al. 2011). Även lösdriftssystem har blivit vanligare under de senare åren (Jordbruksverket 2008). Dessa alternativ mot den traditionella hästhållningen, där hästar hålls i individuella boxar, erbjuder hästar att bättre tillgodose deras naturliga behov vad gäller socialisering, rörelsebehov och ättider (Rose-Meierhöfer et al. 2010).

Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 10§) ska hästar som hålls ute dygnet runt ha tillgång till en ligghall vid de kalla årstiderna då betestillväxt inte sker för att få skydd mot kyla, nederbörd och vind.

Hästen har en relativt liten kroppsyta i förhållande till sin kroppsvikt, vilket gör att den lättare kan hålla värmen vid kallt klimat (Morgan 2007). Hästen reglerar även sin temperatur genom födointag, andningsfrekvens, blodflöde, aktivitet och svettning (Cymbaluk & Christison 1990). Ett skydd mot vind och nederbörd är det viktigaste för att hästen ska kunna hålla en normal kroppstemperatur då den lättare kyls ner vid dessa klimat (Jordbruksverket 2007b). Hästens värmeavgivning sker dels i form av strålning via hästens kroppsyta till omgivningen, dels genom att svett och annan fuktighet avdunstar från kroppen, genom värmeledning mellan underlaget och kroppsytan samt genom strömning från kroppsytan till omgivningen genom vind (Michanek & Ventorp 2001). En ligghall ger hästen möjlighet att själv reglera sin värmeavgivning. Det genom dess väggar och tak ger ett skydd mot bland annat vind och regn, som motverkar strömning och konvektion, samt minskar ledningsförlusten mot liggytan genom en torr ströbädd (Morgan 2007).

En studie gjordes under ett helt år på gotlandsruss permanent hållna på lösdrift. Studien visade att ligghallen användes nästan dubbelt så mycket när växtligheten var som minst jämfört mot resterande del av året (Näslund 2016). En annan studie gjordes under vinterhalvåret på islandshästar också permanent hållna på lösdrift. Den studien visade att ligghallen användes signifikant mer vid stark vind (>10 m/s) och stark vind i samband med regn eller snö (Mejdell & Bøe 2005). I Snoeks et al. (2015) studie över klimatets påverkan av ligghallsanvändningen i ett lösdriftssystem, visade att vind i kombination med regn ökade användandet av ligghallen signifikant mer oavsett temperatur. Även en studie av Michanek & Ventorp (1996) som gjordes i Skåne under vintertid på två ungston visade på att regn och kraftig vind ökade användningen av ligghallen. En annan studie visade att hästar använde ligghallen mer vid snöfall, regn, hård vindstyrka och lägre temperaturer. Samma studie visade även att ligghallen används mer av ston än valacker (Heleski & Murtazashvili 2010).

Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter gällande allmänna råd om hästhållning (5 kap 10§) ska ligghallen även vara utrustad med en torr och ren liggplats för att hästen ska kunna tillgodose sitt sömnbehov.

Hästens behov av sömn är betydligt mindre än exempelvis människans. Studier på hästar i fritt tillstånd visar att hästar ligger ner betydligt mindre än människan (Duncan 1985; Boyd et al. 1988). En studie visade att vuxna hästar vilar cirka 5-6 timmar per dygn, men sover endast cirka 3-4 timmar av denna tid. Vidare visade studien att hästen har ett behov av REM-sömn (Rapid Eye Movement) som kräver att hästen ligger ner med stöd för huvudet och kan inte kompenseras med annan typ av sömn. Samma studie visade att hästens sömn är uppdelad under dygnet, vanligtvis mellan fem och sju perioder per dygn som varar cirka 30 till 40 minuter (Dallaire 1986). Hästen vilar till största del under natten (Duncan, 1985; Dallaire 1986). Den kan vila stående, liggande på bröstet eller liggande på sidan och har alltid en eller flera flockmedlemmar som håller vakt under tiden (Rifa 1989). Dallaires studie (1986) visade även att tryggheten spelar stor roll för om hästen vill lägga sig ner eller inte då det kan det ta flera dagar för en häst i vilt tillstånd beroende på hur trygg den kände sig i sin omgivning. En annan faktor som kan påverka hästens vilja att lägga sig är underlaget. Hunter och Houpt (1989) studerade om ponnyer föredrog att ligga ned på strödda eller icke strödda ytor. Resultatet visade att ingen ponny observerades liggande på den icke strödda ytan. Andra studier visade att hästar ligger signifikant mer på halm än på spån (Greening et al. 2013;Pedersen Riemann, Søndergaard & Ladewigs 2004)

Medjell & Bøes studie (2005) visade att hästarna använde ligghallen dagligen. Av alla observationer spenderade de 30,3 % inne i ligghallen. Hästarna låg ned cirka en tredjedel av observationerna i ligghallen och observerades mycket sällan liggandes utomhus. I Autios studie (2008) var ligghallsanvändningen totalt 43 % av alla observationer. Michanek & Ventorps studie (1996) visade att de spenderade 30,8 % av observationerna i ligghallen. Fler studier visade att hästar använde ligghallen mer under nattetid än dagtid och har även observerats liggandes procentuellt mer under nattetid än dagtid (Michanek & Ventorp 1996; Autio 2008). Det har också visats att vila förekommit framförallt i ligghallarna, även om vilobeteenden också förekommit utanför ligghallarna (Autio 2008). Ett tidigare examensarbete studerade fyra hästars användning av ligghall och visade att de upprätthöll sig i ligghallen 19 % av observationerna (Brosäter & Peterhoff 2013).