Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hypovolemisk chock är ett livshotande tillstånd som orsakas av otillräcklig intravaskulär blodvolym. Vid chock uppstår hypoxi till följd av nedsatt vävnadsperfusion, vilket obehandlat kan leda till multiorgansvikt. En central del i behandlingen av hypovolemisk chock är återställande av blodvolymen genom vätsketerapi. Det praktiska arbetet vid vätsketerapi utförs vanligen av djursjukskötare, vilket innebär att de måste besitta kunskap om behandling och potentiella effekter. Syftet med arbetet är att sammanställa vetenskaplig litteratur som beskriver behandling av hypovolemisk chock hos hund och katt med fokus på vätsketerapi. Detta för att skapa ett övergripande dokument som behandlar rekommendationer kring omvårdnad och behandling. Främst har studier på hund och katt använts, men även litteratur som beskriver humanvård och andra djurslag har inkluderats för att bredda materialet.
Olika typer av infusionsvätskor kan administreras för behandling av hypovolemisk chock. Vid användning av kristalloida vätskor försvinner en stor andel av vätskan ut från kärlen till kringliggande extracellulärt område. Detta gör att stora doser kan krävas för att återställa blodvolymen. Vid infusion med stora volymer kan komplikationer som ödem, hypotermi och hemodilution utvecklas. Trots detta är kristalloid vätsketerapi, internationellt sett, den dominerande behandlingen vid hypovolemisk chock. Vissa studier tyder på att kolloida vätskor återställer blodvolymen mer effektivt då större mängd vätska stannar intravaskulärt. Behandlingen av hypovolemisk chock blir därmed mer effektiv. Allvarliga biverkningar som njurskador och koagulationsproblematik har dock rapporterats, vilket gör att kolloid behandling ifrågasätts. Som ett alternativ kan hyperton NaCl användas, som är en kristalloid vätska med förmåga att snabbt expandera blodvolymen. Effekten är dock kortvarig och vätskan bör därför kombineras med andra infusionspreparat. Vid hypovolemi orsakat av kraftig blödning kan transfusion med blodprodukter vara indikerat. Fördelen med transfusion är att helblod innehåller alla förlorade komponenter. Nackdelar är risken för allvarliga reaktioner, svårigheten att förvara blodprodukter och tidskrävande förberedelser.
Den gällande rekommendationen vid hypovolemisk chock hos hund och katt är att inleda vätsketerapin med en kristalloid vätska. För att minska risken för övervätskning kan infusionen ges i snabba bolusdoser, med noggrann övervakning som avgör om mer vätska är nödvändig. Genom användningen av bestämda målvärden kan man lättare avgöra när behandlingen ska avslutas. Om kristalloid vätska saknar effekt bör man byta till kolloid vätska. Patienter reagerar olika på behandling, vilket gör att en färdig mall inte passar alla. Genom noggrann övervakning justeras vätsketerapin efter individen.

Hypovolemic shock is a potentially life-threatening condition caused by inadequate intravascular blood volume. Decreased tissue perfusion leads to hypoxia, which left untreated can cause multi organ failure. A central part of the treatment is aggressive fluid resuscitation to restore intravascular volume. In most cases a veterinary nurse is responsible of handling infusions and monitoring for signs of complications. Knowledge about different kinds of fluids and possible complications is therefore desired. The purpose of this paper is to summarize existing scientific studies about hypovolemic shock and fluid resuscitation to create a document of recent recommendations regarding treatment and care of patients. Research on dogs and cats were preferred, but studies on additional species were also included.
Different kinds of fluids can be administered for treatment of hypovolemic shock. Crystalloid fluids rapidly redistributes to interstitial fluid compartments. To achieve adequate intravascular resuscitation large quantities are required. Infusion of large volumes can lead to volume overload and complications like oedema, hypothermia and hemodilution. Despite of this, crystalloid fluids are internationally the most frequently used treatment of hypovolemia. Some studies indicates that colloid fluids restore the intravascular volume more effectively due to less interstitial losses, hence are a good alternative for treatment of shock. Serious complications have been reported linked to the use of colloids and the safety of infusion is debated. Coagulopathies and acute kidney injuries have been found in both veterinary and human patients. An alternative to colloid use is hypertonic saline, a crystalloid fluid with plasma expanding properties. It rapidly expands the blood volume, but only for a short period of time. To prolong the effects hypertonic saline can be mixed with other fluids. Hypovolemia caused by excessive bleeding can be treated with blood transfusion. Whole blood restores lost plasma volume, coagulation factors, and the patient’s oxygen carrying capacity. On the contrary, transfusion can cause serious reactions, blood products are difficult to store and preparations are time-consuming.
The current recommended treatment for feline and canine patients in hypovolemic shock is infusion of a crystalloid fluid. To minimize the risk for fluid overload the crystalloid can be rapidly induced in boluses. Careful monitoring of affected parameters determines whether additional boluses are necessary or not. The use of goal-directed fluid therapy helps to decide when the patient is successfully resuscitated. If a crystalloid fluid fails to restore blood volume and perfusion, a change to colloid fluids are recommended. An individual approach based on monitoring is necessary as patients react differently to treatment.