Home About Browse Search
Svenska


Carlenius, Kajsa, 2016. Smärtskalor för katt respektive hund : en jämförelse. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Clinical Sciences

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Katters och hundars smärta har de senaste decennierna fått mer uppmärksamhet och framsteg har nåtts inom behandling och bedömning. De negativa konsekvenserna av smärta, både på fysiologiska system och i form av känslomässiga symtom, vill man undvika för att ge ett så snabbt tillfrisknande som möjligt. Då kan användningen av smärtskalor bidra, genom ett mått på smärtintensitet att utgå ifrån för att utvärdera djurets behandling. Syftet med detta arbete var att genom den vetenskapliga litteraturen undersöka och jämföra de smärtskalor som finns för katt respektive hund, samt att jämföra djurslagens smärtbeteende i smärtskalorna.
Det finns både endimensionella och multidimensionella smärtskalor. De förstnämnda omfattar endast en enkel bedömning av smärtintensitet medan de sistnämnda tar i beräkning fastställda smärtbeteenden och ibland fysiologiska parametrar. De endimensionella – Visual Analog Scale (VAS), Simple Descriptive Scale (SDS) och Numerical Rating Scale (NRS) – används för både hund och katt. Dessa är dock subjektiva och har visat låg överensstämmelse mellan observatörer, men har ändå använts i ett flertal studier.
University of Melbourne Pain Scale (UMPS) och Glasgow Composite Measure Pain Scale – Short Form (CMPS-SF) är två multidimensionella smärtskalor för hund som utvecklades 1999 respektive 2007. För katt skapades 2013 den engelska versionen av Universidade Estadual Paulista-Botucatu-Multidimensional Composite Pain Scale (UNESP-Botucatu-MCPS) och året därefter utvecklades Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (CMPS-F). Användningen av alla dessa sker på liknande sätt – genom observation, interaktion och palpering av sår eller smärtsamt område. Flera av skalornas beteenden sammanfaller för hund och katt, till exempel ”krökt ställning/böneposition”, ”rastlös” och ”stel”. Beskrivningen av beteenden är mer utförlig i UNESP-Botucatu-MCPS. Den sistnämnda skalan och UMPS omfattar även fysiologiska parametrar.
Flera studier visar att fysiologiska parametrar som hjärtfrekvens och andningsfrekvens inte är tillförlitliga mått på smärta. Ett samband med smärta kunde inte fastställas och det beror på att det finns andra orsaker till varierande nivåer av dessa parametrar. Därför har studier som använt smärtskalorna som omfattar fysiologiska parametrar exkluderat dem från bedömningen. Även beteenden som smärtskalorna omfattar kan ha andra orsaker än smärta, som bieffekter från läkemedel. Sedering kan även misstolkas som ett smärtfritt tillstånd. Det har visats att flera av skalornas smärtpoäng påverkas av sedering och anestesimedel. Den parameter som påverkas minst är ”palpering av smärtsamt område”, som därmed ger ett mer definitivt svar på huruvida katten eller hunden upplever smärta.
Testerna av de multidimensionella skalorna skiljer sig i utförandet. Dels förekommer olika orsaker till smärta hos djuren i studierna. Dessutom skiljer sig utförandet genom att antingen jämföra smärtpoäng mellan olika grupper, eller mellan pre- och postanalgetisk smärtpoäng hos individer. Vid samtliga fyra multidimensionella smärtskalors tester tenderade smärtpoängen att följa väntad analgetisk nivå, men skillnaden var inte signifikant för alla skalor. Överensstämmelse mellan observatörer testades vid två av skalornas uppbyggnad och visades vara låg hos UMPS och måttlig till mycket god hos UNESP-Botucatu-MCPS.
För att öka tillförlitligheten av smärtbedömning krävs vana observatörer, som tar i beaktning djurslagets normala beteende och tar hänsyn till läkemedelspåverkan. Då kan användning av smärtskalor ge möjlighet till en förbättrad, individanpassad vård.

,

During the last decades progress has been made regarding analgesic treatment and pain assessment in cats and dogs. Sufficient treatment of pain can eliminate the negative consequences thereof, on physiological systems and emotions. Thereby the recovery of the patient is supported. Through pain scales a measurement of pain intensity can contribute to evaluation of treatment. The purpose of this literature review was to inspect and compare pain scales used for cats and dogs, as well as comparing the feline and canine pain behaviors included in these.
The unidimensional pain scales Visual Analog Scale (VAS), Simple Descriptive Scale (SDS) and Numerical Rating Scale (NRS) are available for use on both dogs and cats. These pain scales are however subjective and have shown low agreement among observers. The multidimensional pain scales incorporate behavioral and sometimes physiological parameters. The canine pain scales University of Melbourne Pain Scale (UMPS) and Glasgow Composite Measure Pain Scale – Short Form (CMPS-SF) was developed in 1999 and 2007. Some years later, in 2013, the English version of the feline pain scale Universidade Estadual Paulista-Botucatu-Multidimensional Composite Pain Scale (UNESP-Botucatu-MCPS) was created and in the following year was the development of the Glasgow Composite Measure Pain Scale - Feline (CMPS-F). The procedure in which these are used is common to all through observation, interaction and palpation of the wound or painful area. Many definitions of pain behaviors in cats and dogs are common in these multidimensional scales, for example “hunched”, “restless” and “rigid”. The description of behaviors is more detailed in UNESP-Botucatu-MCPS, which is likely to reduce subjectivity.
Physiological parameters are included in the use of UMPS and UNESP-Botucatu-MCPS, though several studies have shown that physiological parameters like heart rate and respiratory rate were not correlated with pain. There are other causes to variations in these parameters and studies using these scales have excluded them. Behaviors incorporated in the pain scales could also have other causes, like sedation and other side effects of drugs. Sedation can also mask pain. The parameter that seems to give the most definite information about the animal’s pain is palpation of the wound.
The multidimensional pain scales have been tested in various ways. Comparison in pain score has been made either between groups or between pre- and postanalgetic scores in individuals. The cause of pain also differs in the studies. In the tests of the four multidimensional pain scales there was a tendency for the pain score to follow the expected analgesic level, but the difference was not significant for all scales. Agreement among observers was evaluated in two of the studies, showing low agreement in UMPS scores and ranging from moderate to very good in the tests of UNESP-Botucatu-MCPS.
Trained observers with knowledge of the normal behavior of the species and consideration of side effects of drugs, could increase reliability of a pain score, which can contribute to improving the care and treatment of the patient.

Main title:Smärtskalor för katt respektive hund
Subtitle:en jämförelse
Authors:Carlenius, Kajsa
Supervisor:Olsén, Lena
Examiner:Penell, Johanna
Series:Kandidatarbete inom djursjukskötare kandidatprogram / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Djursjukskötare kandidatprogram
Volume/Sequential designation:2016:04
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK003 Veterinary Nursing - Bachelor's programme 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Clinical Sciences
Keywords:smärtbedömning, smärtbeteenden
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5768
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5768
Subjects:Animal husbandry
Miscellaneous animal disorders
Language:Swedish
Deposited On:05 Sep 2016 11:11
Metadata Last Modified:05 Sep 2016 11:11

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits