Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dairy production is a complex biological production that involves large investments, both in buildings and in equipments. The investments are supposed to generate cash flows during the economic lifetime, which for a dairy barn generally is comprised by 25 years. If a fire destroys a dairy barn it would not only involve losses of the assets themselves but losses of the cash flows as well. A business interruption insurance is included in the Swedish agricultural insurances and is supposed to cover these losses. However, there has been limited previous research regarding the calculation of such losses. Furthermore, it is essential for a dairy producer to regain the production as soon as possible since each day out of production involves a loss for the business. A model for insurance companies to use when estimating these losses may speed up this process.
The aim of this thesis is to develop a model for estimating losses due to business interruption and utilize the model to assess the production losses arising in a Swedish dairy production subject to a fire. Factors affecting business interruption losses are in previous studies argued to be; length of business interruption, annual lost sales, future changes in performance, seasonality and business characteristics. A common way to measure the losses is by comparing the business financial setting before a business interruption with the situation after. Theory regarding business interruption calculations, investments and production economy are relevant in order to understand what factors to include in such calculations. The calculations can be conducted using a production function of the business before an interruption compared with a production function of the business after the interruption.
This thesis is of quantitative character and bases on two quantitative case studies along with interviews with experts. Eight simulations are made with various key characteristics features in a dairy production in order to estimate the losses in different situations. Since a dairy production is complex there is a need for assumptions in the simulations in order to make them comparable. The simulations are compared in order to see how the differences within the variating dairy farms are affecting the results. The case studies and the interviews are used to validate the figures in the model in order to enhance the reliability.
The results in all simulations show that it takes at least two years in the new barn to regain a production similar to the one prior the business interruption. During the two start-up years, the production is still suffering from the business interruption resulting in lower contribution margin in the business. Larger herds may require even longer time since it can be difficult to get enough animals in the beginning. Furthermore, it may take longer time before the milk yield has recovered to an even distribution, which is preferable in a dairy production. The results also indicate that the profit margin of the investments are 1,8 - 2,8 percentage points lower, across a 25 year economic lifespan, after a business interruption, which affect productions with lower original profit margin more extensively since these farms are more sensitive to such changes.
The conclusions in the study states that the economic losses are highly dependant on factors such as milk price, milk yield, number of dairy cows, operational cost for feed production as well as the length of business interruption and start-up process. Additional factors that are recognized to impact the losses are the production disturbances. Thus, the economic losses due to a business interruption in a Swedish dairy farm need individual calculations for the indemnities in order to be properly estimated.

En mjölkproduktion är en komplex biologisk produktion som innefattar stora investeringar, både i byggnader och i utrustning. Investeringarna är avsedda att generera kassaflöde under dess ekonomiska livslängd, vilket för en mjölkladugård generellt antas vara 25 år. Om en brand förstör mjölkladugården innebär det en förlust av både tillgångarna och kassaflödet från produktionen. En avbrottsförsäkring inkluderas i svenska lantbruksförsäkringar för att täcka sådana förluster. Forskning angående beräkningen av dessa förluster är begränsad. Vidare är det viktigt för en mjölkproducent att återuppta produktionen så fort som möjligt eftersom varje dag utan produktion innebär en förlust för företaget. En modell för försäkringsbolag att använda vid estimeringen av avbrottsförlusterna kan effektivisera denna process.
Syftet med denna uppsats är att utveckla en model för estimering av förluster som uppkommer vid driftsavbrott samt att använda modellen för att bedöma produktionsförlusterna som uppkommer i en svensk mjölkproduktion som utsatts för brand. Faktorer som påverkar avbrottsförluster är enligt tidigare studier; längden på avbrottet, årlig förlorad försäljning, framtida ändringar i prestanda, säsong och företagets karaktärsdrag. En vanlig metod att mäta förlusterna är att jämföra företagets ekonomiska situation före ett driftsavbrott med situationen efter. Teori angående driftsavbrottsberäkningar, investeringar och produktionsekonomi är relevant för förståelsen om vad som ska inkluderas i dessa jämförelser. Beräkningar kan göras genom att använda en produktionsfunktion för produktionen innan ett avbrott och jämföra med en produktionsfunktion över produktionen efter avbrottet.
Denna uppsats är av kvantitativ karaktär och grundar sig på två kvantitativa fallstudier tillsammans med intervjuer med experter inom området. Åtta simuleringar avseende varierande karaktärsdrag i en mjölkproduktion görs för att estimera förlusterna vid olika förutsättningar. Eftersom mjölkproduktion är en komplex produktionsgren finns ett behov av att göra antaganden i simuleringarna för att göra dem jämförbara. Simuleringarna jämförs för att studera hur olikheterna i mjölkföretag påverkar resultatet. Fallstudierna och intervjuerna används för att validera de värden som använts i modellen, vilket bidrar till att öka reliabiliteten i studien.
Resultaten i samtliga simuleringar visar att det tar minst två år från det att byggnaden är färdigställd till dess att produktionen är tillbaka till normalt. Under denna tid påverkas fortfarande produktionen av driftsavbrottet och medför ett lägre täckningsbidrag. I större besättningar kan detta ta ännu längre tid eftersom det kan vara svårt till en början att få tag på tillräckligt många djur. Vidare kan det ta ännu längre tid innan mjölkavkastningen är tillbaka på en jämn nivå över året, vilket många mjölkföretag föredrar. Resultaten visar även att vinstmarginalen i företaget är mellan 1,8–2,8 procentenheter lägre efter ett driftsavbrott, beräknat över en 25-årig ekonomisk livslängd. Denna skillnad påverkar främst gårdar med en lägre ursprunglig vinstmarginal.
Studiens slutsatser är att de ekonomiska förlusterna är beroende av faktorer så som mjölkpris, mjölkavkasning, antal mjölkkor, operationell kostnad för foderproduktion och även längden på driftsavbrott samt uppstartsprocess. Ytterligare faktorer som påverkar förlusterna är produktionsstörningar. Därmd kräver varje enskilt driftsavbrott i en svensk mjölkproduktion individuella beräkningar för att säkerställa en korrekt försäkringsersättning.