Home About Browse Search
Svenska


Petersson, Willi, 2016. Val av värmekälla till spannmålstorken. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Department of Biosystems and Technology (from 130101)

[img]
Preview
PDF
665kB

Abstract

I examensarbetet jämförs olika typer av värmekällor till spannmålstorkar och om dessa är lämpliga i kombination med de vanligaste konventionella varmluftstorkarna. Kostnader per effektiv kWh (nettoenergi till torkning) finns uträknat för de olika värmekällorna. Även uträkningar av uppskattad arbetsåtgång och arbetskostnad finns med i arbetet.
Vid utbyggnation av spannmålstork är valet av värmekälla viktigt. Dagens utbud av varmluftstorkar är stort och även kombinationerna av värmekällor till dessa är många. För att kunna göra valet av värmekälla är det många faktorer som spelar roll. Några av dessa är bränslepriset och arbetsinsatser under drift. I arbetet har jag använt gården Klakeborg som exempelgård för mina uträkningar. Exempelgården är i behov av att bygga en större spannmålstork. Om utbyggnation av torken sker kommer inte den befintliga halmpannan att täcka värmebehovet. Därför behandlar detta examensarbetet frågeställningen:
- Ska exempelgården Klakeborg fortsätta med halm eller finns det andra, bättre alternativ?
Uträkning av effektbehovet (kW) under torkning måste göras för att kunna dimensionera värmekällan och i sin tur också välja typ av värmekälla. I exempelgårdens fall är möjligheten för lagring av våt spannmål mycket begränsad. Därför är dimensioneringen av värmekällan uträknad för att hinna torka spannmålen i takt med tröskan. För exempelgården innebär detta att en värmekälla med en effekt på minst 1310 kW måste finnas. Eftersom det redan finns en halmpanna på 350 kW, måste 960 kW byggas till.
Det finns två tumregler när det gäller val av värmekälla enligt Nilsson (2001):
• Värmekällor som har en hög investeringskostnad men ett lågt bränslepris används till gårdens basvärmebehov. T.ex. uppvärmning av byggnader m.m.
• Värmekällor som har en låg investeringskostnad men ett högt bränslepris används vid värmebehovets toppar. T.ex. kompletterande värme till spannmålstorken.
Eftersom den nya värmekällan enbart ska tillgodose torken blir svaret på min frågeställning att exempelgården ska behålla sin halmpanna för uppvärmning av gårdens basbehov och bygga till en gasbrännare för att tillgodose den nya torkens värmebehov. För en gård med liknande förutsättningar som exempelgården, men utan befintlig värmekälla kan fliseldning vara intressant.

,

There are many options when it comes to choosing heat source for the grain dryer. Some of the heat sources may not be optimal for certain types of grain dryers. This study compares different types of heat sources and also if they are compatible with some of the most common types of grain dryers.
Choosing a heat source is not always easy. You need to look at the individual farm conditions before you can make a choice. Some of the important factors are: fuel prices, fuel availability, use of the heat source, and required work effort.
In this study I have used the farm Klakeborg as model for my calculations in order to be able to calculate the heating power needed. Klakeborg is using straw for heating the grain dryer today. There are plans to increase the drying capacity with a new grain dryer on the farm. The current heat source is already running on maximum capacity. The farm therefore needs to invest in a new heating source if they build a new grain dryer. The key question of this study is:
- Should Klakeborg continue with straw for heating or are there any other, better options?
The possibility to store non-dried grain is very limited on the farm. Therefore, the calculations to design the heat source is based on the capacity of the combine harvester. In this case it needs an additional heating source with a capacity of 960 kW since there is already a heater of 350 kW for the existing dryer.
According to Nilsson (2001) an expensive heat source which uses low price fuel can be a good option for basic heating. A heat source with lower investment costs but with higher fuel price can be used for a shorter period of time.
My conclusion of this study is:
The farm should keep the current straw heater to maintain the farm during the whole year and invest in heating with gas during grain drying. For farms having the same conditions as Klakeborg except that they do not have an existing heat source, investment in a heating system for burning wood chips can be interesting.

Main title:Val av värmekälla till spannmålstorken
Authors:Petersson, Willi
Supervisor:Hörndahl, Torsten
Examiner:Nimmermark, Sven
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:NK008 Agricultural and Rural Management - Bachelor's programme 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Keywords:värmekällor, spannmålstork, värme, tork, spannmål, värmeteknik
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5727
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5727
Subjects:Organization, administration and management of agricultural enterprises or farms
Agricultural machinery and equipment
Language:Swedish
Deposited On:29 Aug 2016 10:53
Metadata Last Modified:29 Aug 2016 10:53

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits