Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Halmens användningsområde är en ständigt aktuell fråga och det diskuteras vart den gör bäst nytta: kvar på fältet som jordförbättring, i pannan som bioenergi eller som strö i djurstallar. Många har räknat på halmens ekonomiska värde ur näringsämnessynpunkt, både i Sverige och övriga världen. Halmen kan också ha viktigt biologiskt värde som bör beaktas, särskilt om man inte har tillgång till stallgödsel på sin gård. Halmanvändning är något som intresserar lantbrukare runt om i landet som anser att deras jordar börjar bli allt mer fattiga på maskar, porer och aggregat samtidigt som man upplever att skorpbildning blir allt vanligare och därmed svårare att bruka jorden trots nya jordbearbetningssystem. Enligt en sammanställning som gjorts på uppdrag av naturvårdsverket där tillståndet i svensk åkermark undersöktes med jordprover från 2001-2007 har ca 40 % av mineraljordarna i landet idag en kolhalt som är lägre än 2 % i matjordslagret (0-20 cm). Framförallt i Skåne där jordproverna visade ett medel på 1,5 % kol i matjordslagret (Eriksson et al. 2010).
Vintern 2013-2014 anordnades en workshop i Skåne där ett tjugotal lantbrukare deltog. Där fick de bland annat svara på frågor om sina jordars hälsa och bördighet. 75 % av dem uppskattade att de hade ca 2 % kol i matjorden. 100 % svarade att mullhalten är viktig och något som bör arbetas mer ingående för att öka. Endast en tredjedel svarade att de hade gjort riktade insatser för att försöka öka mullhalten.
Kol är en av grunderna till allt liv och mullhalten i marken är därför direkt avgörande för odlingsegenskaperna i vår åkermark. En högre mullhalt ökar vattenhållande förmågan och aggregatbildningen i marken. Mull står dessutom för en betydande del av det förråd av näringsämnen till växterna som finns i marken. Därför har en bred litteraturgenomgång genomförts där litteratur från Skandinavien och Europa gåtts igenom för att försöka få svar på min frågeställning.
Det är svårt att dra konkreta slutsatser av hur mycket halmen bidrar till att höja kolhalten, eftersom det är många parametrar som påverkar, t ex klimat, jordart, utgångsläge för kolhalten, val av gröda och sort, jordbearbetningssystem, gödseltyper m.m. Att förändra kolhalten i marken tar lång tid och kräver därför mångåriga insatser eller permanenta förändringar. Det är därför viktigt att planera hur man ska agera för att öka kolhalten i marken. Eftersom det är så många parametrar som påverkar just halmens betydelse för kolhalten i marken har inte målet med denna studie varit att kunna ge exakta svar, utan snarare kunna kartlägga de viktigaste parametrarna och beskriva dess betydelse för uppbyggandet av markkol.

The use of straw is a frequently discussed topic, in particular as to where it is most useful: left in the field to increase soil organic carbon (SOC), to burn it for bioenergy or as bedding for animals. Many have sought to calculate the economic value of straw, from a nutrient point of view, both in Sweden and worldwide. Straw can also have important biological value for the soil, especially for those farmers who do not have access to animal manure at their farms. Straw utilization is something that interests farmers across Sweden. Many of them believes that their soil experiences decreasing levels of worms, aggregates and pores while they also experience more crusting and difficulties to cultivate the land despite new tillage systems. According to a statement made on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency (Sw: Naturvårdsverket), where the state of Swedish farmland was examined from soil samples taken during 2001-2007, about 40% of the mineral soils in the country today have carbon levels of less than 2% in the topsoil (0-20 cm). Especially in southern Sweden where the topsoil samples showed an average carbon level of 1.5% (Eriksson et al. 2010).
A workshop with about twenty participating farmers took place in southern Sweden in the winter of 2013-2014, the farmers answered a questionnaire regarding their view on their land and its fertility. 75 % of them claimed to have about 2 % SOC in the topsoil. 100 % said the humus content is important and something that should be worked more thoroughly with in order to increase it. Of all participants, only one third replied that they had made targeted efforts to try to increase the humus content.
Carbon is one of the foundations of all life and humus content of the soil is crucial for the growth characteristics of our arable land. Higher humus content increases water holding capacity and aggregate formation in the ground. Humus also stands for a significant portion of the supply of nutrients to the plants in the soil. Therefore, a broad literature survey was carried out screening literature from Scandinavia and Europe in order to seek answers to my question.
It is difficult to draw concrete conclusions how much the straw helps to raise SOC, since there are many parameters that influence this process such as climate, soil type, initial SOC content, choice of crop and variety, tillage systems, fertilizer types, etc. Changing the carbon content in the soil is a slow process and requires long-term measures, or permanent changes. It is therefore important to plan any actions to increase the carbon content of the soil. There are many parameters that affect the importance of straw for the carbon content of the soil. Therefore, the goal of this study has not been to provide precise answers, but rather to identify the key parameters and describe its importance to the building of soil carbon.