Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens slaktkycklingindustri har medfört flera välfärdsproblem för de avelsfåglar (föräldradjuren) som används för att producera slaktkycklingar och detta arbete syftar till att ge en överblick över dessa välfärdsproblem samt redogöra för eventuella försök till åtgärder som gjorts. De mest uppmärksammade problemen handlar om foderrestriktioner samt aggressiva beteenden vid parning. Genetisk selektion för snabb tillväxt har skapat en ökad aptit och därmed ökad foderkonsumtion, något som samtidigt gett hälso- och reproduktionsproblem hos föräldradjuren. Detta löser man i dagsläget med strikta foderrestriktioner som för fåglarna medför stress på grund av kronisk hunger och som leder till stereotypa beteenden. Det sker nu en ökad användning av dvärgbroilerhöns, som en väg att undkomma de striktaste foderrestriktionerna. Försök har även gjorts med utspädda foder och aptitsänkande substanser. Genetisk selektion verkar också ha gett upphov till störda parningsbeteenden hos avelsfåglarna. Tuppar uppvaktar inte hönor korrekt och hönorna visar sig inte parningsvilliga, något som leder till aggressiva beteenden med skador som följd. Skador fås även som en följd av överparning. Experiment med täckande paneler har setts kunna minska aggressiva interaktioner men är inget som används i dagsläget. I många länder används stympning såsom näbbtrimning istället för att minska mängden skador. Den karga omgivning som föräldradjuren generellt hålls i, bidrar till låg aktivitetsgrad och ökad mängd aggressiva och stereotypa beteenden. Sittpinnar har visats kunna minska andelen golvägg, beteendeproblem och kloakkannibalism hos värpande hönor, dock är det då viktigt att sittpinnarna är rätt utformade, placerade samt att de introduceras tidigt i fåglarnas liv.

Inspektioner har visat på ett visst behov av utbildning kring avlivningsmetoder bland den personal som arbetar på både slakterier och i uppfödningarna. Bland annat måste man vara aktsam att fåglar som väger över 5 kilo avlivas på ett adekvat sätt. Ammoniak och damm samt val av ljusintensitet i djuranläggningarna är andra välfärdsområden där brister kan ses. Vid för höga ammoniaknivåer fås irritation i fåglarnas luftvägar och ögon och det har också negativ inverkan på bland annat fåglarnas immunförsvar. Eftersom föräldradjuren använder samma ströbädd i över 60 veckor, är det viktigt att den hålls torr och att ventilationen i anläggningen fungerar bra. Luftkvalitén kan förbättras genom att använda strömaterial som avger mindre mängder damm men mot slutet av produktionsperioden blir det ändå svårt att hålla nere dammnivåerna då en stor mängd gödsel, fjädrar och matpartiklar har ansamlats och bidrar till dammet.

Som ett verktyg mot fjäderhackning används låg ljusintensitet. Då uppstår dock problem eftersom djuren inte kan se vad de gör och skador på ögonen kan uppkomma. I Sverige är det lag på dagsljus i fjäderfäanläggningar men vid djurskyddskontroller som gjorts har det konstaterats att 70 procent inte hade tillgång till dagsljus. En anledning till det är att stor osäkerhet råder kring vad som är bästa belysningen och vad som är praktiskt genomförbart. Eftersom produktionen av slaktkyckling ökar i både Sverige och globalt är det viktigt att se över, inte bara slaktkycklingarnas situation men också föräldradjurens. Kanske måste avelsföretagen helt sluta att använda de hårdavlade broilerlinjerna för att bli av med de största välfärdsproblemen.

Today's broiler industry has resulted in many welfare problems for the broiler breeders (the parent stock). The purpose of this thesis is to give an overview of these welfare problems, as well as attempted solutions that has been tried out. The most high-profile problems are about feed restrictions and aggressive behavior during mating. Genetic selection for growth rate has led to increased appetite, and thus increased feed consumption, which creates health and reproductive problems in broiler breeders. To solve this problem severe feed restriction is applied, something which leads to stress due to chronic hunger and stereotypical behavior. There is now an increased use of dwarf hens, as a way to avoid the most severe feed restrictions. Attempts have also been made with diluted feed and appetite suppressants. Genetic selection seem to have led to disturbed mating behaviors in broiler breeders. Roosters are lacking courtship behaviors and females do not show crouching behavior when approached by males. This lack of communication leads to aggressive behavior and injuries. Injuries also result from over-mating. It has been shown that the use of cover panels can reduce aggressive interactions, but panels are not being used by today’s breeding industry. Instead, in many countries mutilation such as beak trimming is used to reduce the amount of injuries. The barren environment in which the parentstock is generally held, contributes to low activity level and increased amount of aggressive and stereotyped behaviors. Perches have been shown to decrease the amount of floor eggs, behavioral problems and cloacal cannibalism in laying hens, however, it is important that perches are properly designed, placed and that they are introduced early in the life of the bird.

Inspections have revealed a need for culling training on farms and in abbattoirs. For example staff has to be aware that birds weighing over 5 kilograms need to be culled in a different manner. Ammonia and dust as well as light intensity in animal facilities are other welfare areas where problems can be seen. High ammonia levels causes irritation of the respiratory tract and eyes, and it also has a negative impact on, among other things, birds' immune system. Because the broiler breeders are using the same litter for over 60 weeks, it is important that it is kept dry and that the ventilation in the facility works well. The air quality can be improved by using low-dust litter material but towards the end of the production period, it will still be difficult to keep down dust levels when large amounts of manure, feathers and food particles are lining the ground and contributes to the dust.

As a tool to avoid feather pecking, low light intensity is used. However this leads to a situation where the birds cannot see what they are doing and eye damage may occur. According to Swedish law there has to be windows for daylight in poultry farms, but animal welfare inspections have shown that 70 percent of inspected facilities had no access to day light. One reason for that is the disagreement about what constitutes good lighting and what is feasible. As the production of broilers is increasing both in Sweden and globally, it is important to review not
only the broiler situation, but also the broiler breeders. Perhaps the breeding industr