Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Inom dagens miljöövervakning för sjöar jämförs ett beräknat referensvärde med det observerade värdet för att bedöma vattenförekomstens status. Man utför klassificeringen på flera olika kvalitetsfaktorer, i första hand biologiska faktorer men även kemiska och fysikaliska. I slutet genomförs en sammanvägd bedömning och man kan fastslå om sjön är utsatt för miljöpåverkan och om det krävs en reparerande åtgärd. Föreskrifter om hur och på vilka faktorer man utför ytvattenklassificering samman- fattas i bedömningsgrunderna som Havs- och Vattenmyndigheten tagit fram. Idag är dessa främst baserade på näringsrika sjöar då de togs fram för att hantera övergödningsproblem i bebyggelse- och jordbrukstäta områden. Denna studie ska kunna an- vändas som underlag för att bredda bedömningsgrunderna för kvalitetsfaktorn fosfor genom att analysera data från näringsfattiga sjöar.

Detta undersöktes genom att utföra statistiska analyser på fosfor och biomassa, andel cyanobakterier och trofiskt planktonindex (TPI). Sjöarna i studien har delades upp i norra och södra Sverige samt i oliogtrofa och mesotrofa sjöar för att påvisa eventuella ytterligare justeringar som krävs. Enkla och multipla regressioner utfördes med hjälp av dummy- och korsvariabler för de olika indelningarna.

Enligt erhållna resultat kan man inte använda andel cyanobakterier som kvalitets- faktor i näringsfattiga sjöar, man kan tänka sig att cyanobakterier inte trivs i väldigt fosforfattiga sjöar. Totalbiomassa och TPI som är de andra ingående biologiska kvalitetsfaktorerna i studien kan enligt resultaten användas. Dock måste man skilja på bedömningsgrunderna för norra och södra Sverige eftersom de nordligare sjöarna är känsligare för tillförd fosfor med avseende på biomassa. TPI är baserat på en utarbetad lista av indikatorarter, där både oligotrofi- och eutrofiindikatorer förekommer. Denna studie påvisar dock att de oligotrofa sjöarna i norra Sverige är mindre känsliga mot tillförd fosfor med avseende på TPI. Man kan tänka sig att det beror på att de indikatorarter som ingår i indexet antagligen förekommer till större grad i näringsrika sjöar. En justering av denna kvalitetsfaktor bör genomföras genom att tillföra fler indikatorarter för oligotrofa sjöar, dessutom bör man skilja på bedömningsgrunderna i norra och södra Sverige.

För att denna studie ska vara av nytta bör liknande studier i näringsrika sjöar jäm- förs med denna för att avgöra huruvida man ska gå vidare med revideringen av be- dömningsgrunderna för näringsfattiga sjöar. Fördjupande analyser av hur totalbio- massa och TPI samverkar med fosfor i näringsfattiga sjöar bör genomföras. Eftersom framtagna resultat indikerar att det krävs förändringar i bedömningsgrunderna bör det även vara av intresse att vidareutveckla denna studie och genomföra samma ana- lys på andra kvalitetsfaktorer i näringsfattiga sjöar.