Home About Browse Search
Svenska


Trillkott, Lisa and Tysk, Lisa, 2016. Hökrubbor med finmaskigt hönät : skötarens arbetstid samt hästens ättid. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

[img]
Preview
PDF
829kB

Abstract

Evaluation of Hay Bar® with small mesh hay net – Working load and feeding time

Horses are herbivores and spend 60-75 % of their day grazing when moving freely or when provided an unlimited amount of forage. Studies have shown that horses with an unlimited amount of forage choose to graze with pauses that are no longer than three to four hours. A study focusing on both feeding time and the staff’s workload has shown that the feed intake time for the horse as well as the time it took to feed the horses were significantly longer when the horses were fed once a day in small mesh hay nets compared to being fed three times on the floor.

It is challenging to feed the horses so that they are provided the longest feeding time possible without long pauses and without making the groom's work day stretched out from early morning to late evening. Studies have shown that small mesh hay nets can prolong the feeding time for the horse, but that the staff’s workload increased. There’s a new product, a Hay Bar® with a small mesh hay net, on the market that has not yet been tested. The study had two aims. The first aim was to investigate if it’s possible to rationalize foraging with the help of Hay Bars® with small mesh hay nets, so that it facilitates the grooms work without compromising the welfare of the horses. The second aim was to investigate how the feed intake time of the horse was affected when forage is provided in a Hay Bar®® with a small mesh hay net.

The study was carried out in March at the Swedish National Equestrian Centre Strömsholm and consisted of two parallel tests. In the first test, the time of foraging was tested. Twenty horses were used. Ten of the horses were provided their forage in Hay Bar®®s with small mesh hay nets twice a day. Ten of the horses where used as control group and fed forage on the floor three times a day. In the second test, four horses were video filmed in the stable and the video was later observed to register the horse’s behaviour in order to record the forage intake time. The same forage management where used for the control group in both tests.

The study showed that feeding the horses forage in Hay Bars® with small mesh hay nets took significantly longer than when feeding the control group. The difference in work time between the two groups were one minute per horse and day. When comparing feeding time on Hay Bars® with small mesh hay nets and when fed on the floor the results indicated that the feeding time were longer when the horses were fed in the Hay Bars® with small mesh hay nets, 30 % of the observations compared to 18 % when fed on the floor. The results also indicated that the pauses in feeding were shorter when forage were provided in Hay Bars® with small mesh hay nets. The horses were able to make holes in the nets which made it easier for them to access the forage.

In conclusion the Hay Bars® with small mesh hay nets enable two feedings a day without prolonging the pauses in feeding as long as the nets are intact.

,

Hästar är gräsätare och spenderar i frihet 60-75 % av dygnet åt att äta samt söka föda (Planck & Rundgren 2005). Det motsvarar cirka 14-18 timmar per dygn. När hästen har fri tillgång på foder eller går på bete spenderar den ungefär lika mycket tid åt att äta som den gör i frihet och under liknande tider på dygnet (Planck & Rundgren 2005; Olsson 2009). Hästar betar i perioder dygnet runt och när hästen går på bete eller har fri tillgång på grovfoder har man sett att ätuppehållen mellan perioderna inte varar i mer än tre till fyra timmar (Planck & Rundgren 2005). Planck & Rundgren (2005) menar att hästens ättid begränsas då den utfodras med ett mer lättätet och näringsrikt foder som dessutom om det ges i mindre givor leder till att hästens ättid blir kortare. Enligt Djurskyddsmyndigheten (2007a) ska hästar ha en individuell foderstat där de får grovfoder i en mängd som tillgodoser deras behov av växtfiber, sysselsättning och deras behov av långa ättider utan att de blir över- eller underviktiga i förhållande till deras användningsområde.

Felaktig utfodring kan leda till bland annat fång, magsår, stereotypier (Planck & Rundgren 2005) och ekvint metabolt syndrom (EMS) (Frank et al. 2010). Kännetecken för EMS är ökad fetma, insulinresistens samt fång utan erkänd orsak (Frank et al. 2010). Frank et al. (2010) menar att överutfodring tillsammans med begränsad fysisk aktivitet bidrar till ökad fetma även om det för EMS även kan finnas andra underliggande orsaker. En av de vanligaste orsakerna till att stereotypier som krubbitning och luftsnappning utvecklas hos hästar tros bero på att deras tuggbehov inte tillgodoses (McGreevy et al. 1995; Planck & Rundgren 2005). Enligt McGreevy et al. (1995) minskade risken för stereotypier när hästen erbjuds stora mängder grovfoder samt när den utfodras frekvent. McGreevy et al. (1995) menar även att hästar kan utveckla stereotypier som ett resultat av att de känner sig otillfredsställda vid utfodring med för lite fiber.

Studier har visat att finmaskiga hönät förlänger hästarnas ättid (Ellis et al. 2015; Müller 2011; Glunk et al. 2014; Lindbäck 2012). Ellis et al. (2015) fann att finmaskiga hönät, med nätstorlek mellan 1,75x1,75 cm och 3x3 cm, ökar ättiden med ungefär fem minuter per kilo. Glunk et al. (2014) undersökte hästarnas ättid på hönät med olika maskstorlekar och fann att hönät med 3,2x3,2 cm maskor samt 4x4 cm maskor minskade foderintaget när hästarna gavs fyra timmar att äta upp samma giva ur hönät med olika maskstorlekar.

Vid en studie gjord av Karlsson Budde, Kjell & Ryman (2013) undersöktes utfodring i vägghängda, finmaskiga hönät med maskstorlek 3x3 cm. I studien undersöktes hur hästens ättid påverkades av hönät samt hur de fördelade ättiden över dygnet vid utfodring en gång om dagen. Vidare visades att hönäten förlänger hästarnas ättid. I studien åt hästarna 36 % av dygnet när de utfodrades i finmaskigt hönät och 26 % när de fodrades på bädden. Enligt Karlsson Budde, Kjell & Ryman (2013) fanns individuella skillnader i hur hästarna fördelade sin ättid över dygnet och att en av hästarna åt upp hela sin giva utan längre ätuppehåll varvid den stod stora delar av dygnet utan grovfoder.

Karlsson Budde, Kjell & Ryman (2013) undersökte även hur skötarens arbetstid och arbetsrutiner påverkades av utfodring i finmaskiga hönät. Studien visade att skötarens arbetstid förlängs signifikant vid utfodring i finmaskiga hönät en gång per dag jämfört med utfodring på bädden tre gånger per dag. Vid utfodring i hönät en gång om dagen var medelvärdet av arbetstiden 6,57 minuter per häst och dag. Arbetstiden vid utfodring på bädden tre gånger om dagen var 2,88 minuter per häst och dag. Trots detta fick författarna genom enkätundersökning i sin studie fram att utfodringen i finmaskiga hönät var det som uppfattades som minst tungt av studenterna. I en studie av Löfqvist & Pinzke (2008) ökade risken för besvär i de övre extremiteterna, skuldra, armbåge och handled, signifikant vid hantering av halm, spån och hö. Deltagarna i studien ansåg hantering av halm, spån och hö tillsammans med mockning som de mest fysiskt ansträngande uppgifterna (Löfqvist & Pinzke 2008). Enligt Mellberg (1998) kan man genom ett ergonomiskt korrekt arbetssätt undvika förslitningar. Ett av momenten som bör undvikas är lyft från marken till över axlarna (Mellberg 1998). Enligt Prevent (2011) är en av riskkällorna till besvär arbete med armar över axelhöjd eller arbete med armar under knähöjd då dessa rörelser belastar nacke och skuldror.

Enligt undersökningar består ungefär hälften av arbetet som utförs i stallet av utgödsling och utfodring av hästarna (Bengtsson 2010). I en rapport från Jordbruksverket (2010) har arbetstider för olika utfodringsmetoder presenterats. I rapporten jämförs utfodring av grovfoder från vagn, i IKEA-kassar samt i foderautomater. Utfodring med vagn visades ta 3,2 minuter, IKEA-kassar 8,8 minuter och foderautomater 2,1 minuter per häst och dag.

Enligt Djurskyddsmyndigheten (2007b) ska fodret placeras på ett sätt så att hästarna kan stå avspänt utan att behöva sträcka sig uppåt för att äta. Detta för att hästen ska få ”… en normal tandrörelse och ett fysiologiskt tandslitage” (Djurskyddsmyndigheten 2007b). Vidare skriver Djurskyddsmyndigheten (2007b) att det är att föredra att hästen kan få grovfodret på golvet eller i en låg hökrubba. Sweeting et. al. (1985) fann att ponnyston föredrog att äta från marken framför att äta ur de fodertråg som de erbjöds foder från.

Hästar ska fodras flera gånger om dagen (Mellberg 1998: Bengtsson 2010: SvRF 2009) och så jämt fördelat över dygnet som möjligt (Mellberg 1998: SvRF 2009). Detta resulterar i att skötarens arbetsdag kan bli utdragen eller att den måste lösas i skift då morgonfodring ofta sker vid sju och kvällfodring vid åtta (Mellberg 1998). Enligt RRO (2010) räknas ordinarie arbetstid mellan 17.30-06.00 vardagar som obekväm arbetstid. Ersättningen för obekväm arbetstid varierar mellan kollektivavtalen och tiderna för obekväm arbetstid styrs av kollektivavtalet (Kommunal 2016-05-03).

Main title:Hökrubbor med finmaskigt hönät
Subtitle:skötarens arbetstid samt hästens ättid
Authors:Trillkott, Lisa and Tysk, Lisa
Supervisor:Kjellberg, Linda
Examiner:Morgan, Karin
Series:Examensarbete på kandidatnivå / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, Hippologenheten
Volume/Sequential designation:K55
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK004 Bachelor of Science in Equine Studies 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry
Keywords:Grovfoder, utfodring, dygnsrytm
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5519
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5519
Subjects:Animal husbandry
Animal feeding
Language:Swedish
Deposited On:05 Jul 2016 14:20
Metadata Last Modified:05 Jul 2016 14:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits