Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

To be able to maximize revenue as a pig producer, it is desirable to increase the number of produced animals; both born piglets and slaughtered pigs. The selection for increased litter size has although apparently resulted in an increased amount of piglets weighing <1 kg at birth. The purpose of this study is therefore to investigate how the birth weight of a piglet affects survival, growth until slaughter and carcass quality. The study also elaborates on whether or not the purpose of breeding with the aim of increasing litter size at birth appears to be profitable for the pig producer. Studies has proven that a low birth weight result in impaired survival, vitality, growth and lower weaning weight for those, which make it through the suckling period. In addition, the number of weaned pigs does not seem to be positively correlated to the number of total born piglets. For pigs with a low birth weight, the time between birth and reaching optimal slaughter weight is longer than for a piglet with a normal birth weight, and the relation between meat content and fat content varies between pigs with low and high birth weight. Large litters with a large proportion of pigs with a low birth weight usually require more surveillance and resources such as fostering or support feeding to survive. However, despite these efforts they seem to be unable to reach the same growth rate as pigs with a higher birth weight. Consequently, the profitability of managing such pigs decreases since the expense per pig increases while the revenue stays the same.
Therefore, the conclusion is that the birth weight pre-eminently affects a pig’s condition, and that breeding with the aim of an increased number of total piglets born is ineffective in regards to both animal welfare and profitability. A better breeding aim can for instance be homogenous litters with a high proportion of surviving pigs after n days.

För att grisproducenter ska maximera sina intäkter är det önskvärt att öka antalet producerade djur; både födda smågrisar och slaktade svin. Aveln för ökad kullstorlek har dock visat sig leda till en ökad andel smågrisar med födelsevikt <1 kg. Syftet med denna litteraturstudie är därför att undersöka hur födelsevikten påverkar överlevnad, tillväxt och köttkvalitet hos slaktkroppen. Litteraturstudien diskuterar också huruvida avelsmålet för ett ökat totalantal födda grisar tycks lönsamt för producenten. Studier har visat att en låg födelsevikt leder till försämrad överlevnad, vitalitet, tillväxt samt en lägre avvänjningsvikt hos de som överlever diperioden. Antalet avvanda grisar tycks inte heller vara positivt korrelerat med antalet födda. Grisar med låg födelsevikt tar längre tid på sig att nå optimal slaktvikt och förhållandet mellan kötthalt och fettansättning på slaktkroppen skiljer sig mellan grisar med hög respektive låg födelsevikt. Stora kullar med en hög andel grisar med låg födelsevikt kräver i regel extra tillsyn och resurser så som kullutjämning eller stödutfodring för att överleva. Trots dessa insatser tycks de vara oförmögna att uppnå samma tillväxthastighet som grisar med hög födelsevikt. Därmed sjunker lönsamheten att bedriva sådan produktion eftersom kostnaderna per gris ökar medan intäkterna är desamma.
Slutsatsen blir därför att födelsevikten i allra högsta grad påverkar grisens förutsättningar samt att aveln för ökad kullstorlek är ineffektiv sett till både djurvälfärd och lönsamhet. Ett bättre avelsmål är förslagsvis homogena kullar med hög andel levande grisar efter n dagar.