Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetet är utfört som en intervjustudie där 20 kommuner innehållande en tätort med ett invånarantal över 10 000 invånare fick svara på frågor som rörde huruvida man planterat barrväxter av solitärkvalité eller större de senaste två åren. Kommunerna tillfrågades även om planerade projekt som ska genomföras under 2016 där barrväxter ingår samt vilka faktorer som styr valet av barrväxter. Intervjuvaren behandlades både kvalitativt och kvantitativt.
Undersökningen visar att det råder en positiv attityd till barrväxter i svenska kommuner, alla 9 kvinnor som deltog i intervjuerna var positiva till barrväxter, medan 4 av 11 män hade en mer negativ attityd till barrväxter. Intervjusvaren tyder på att användningen av barrväxter från 80-talets början och framåt varit låg och barrväxterna har väckt negativa associationer på grund av den överanvändning som skedde under 60 och 70-talet. Intervjusvaren visar dock att attityden till barrväxter genomgår en positiv förändring, och barrväxterna åter håller på att få en ökad användning. Man kan se en tydlig tendens att kommunerna har tagit lärdom av överanvändningen som skedde på 60 och 70-talet och nu börjat använda barrväxter på ett mer nyanserat sätt. Den generellt positiva uppfattning som idag finns till barrväxter tyder på att användningen kommer att öka ytterligare på sikt. I gatu-/hårdgjord miljö är Pinus nigra det vanligast planterade barrträdet mellan januari 2014 och december 2015. I parkmiljö förekommer det en jämnare spridning av arter.
Intervju resultaten tyder på att de faktorer som har störst inverkan på barrväxtanvändningen i svenska kommuner är:
Positiva faktorer kopplat till dagens barrväxtanvändning
Estetiska kvalitéer, vintervärden och årstidsvariation
Artvariation
Faktorer som begränsar dagens barrväxtanvändning
Traditioner inom kommunen
Användningen under 60 och 70-talet
Konsulters artpreferenser
Ekonomi
Bristande kunskap
Ståndort och placering