Home About Browse Search
Svenska


Ericsson, David, 2016. Möjliga miljörisker med en utökad svensk fiskodling med avseende på patogener, läkemedel och kemikalier. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img]
Preview
PDF
556kB

Abstract

Vattenbruk, eller odling av fisk och andra vattendjur förekommer i Sverige idag men inte i lika stor utsträckning som i många andra länder. I Sverige odlas ett flertal arter och framförallt regnbåge, lite förenklat, dels som sättfisk för utsättning i vilda vatten och som matfisk för direkt human konsumtion. Odlingen sker dels i mer eller mindre slutna system på land och också i odlingskassar direkt i hav eller sjöar. Fiskodling förekommer även i andra europeiska länder, där Norge är en av de större producenterna, och i andra delar av världen, där den största produktionen sker i Asien, där man även odlar fisk för akvariemarknaden.
I intensiv fiskodling hålls mycket fisk på en förhållandevis liten yta vilket leder till mycket stress och ett ökat smittryck. Hälsoläget i Sverige idag är gott men i andra länder ser man en hel del problem med olika patogener. De största svenska problemen idag är med parasiter samtidigt som riket, till skillnad från bland annat Norge, är förskonat från laxlusen (Lepeophtheirus salmonis) som där och i flera andra länder orsakar stora produktionsstörningar. Med en ökad svensk fiskodling finns eventuellt risken att några av de sjukdomar, som tillexempel bakteriell njurinflammation (BKD), som vi redan idag har i svenska vatten kommer att öka. Det finns även en eventuell risk att andra sjukdomar, som till exempel virussjukdomen infektiös laxanemi (ILA/ISA), som vi inte har i Sverige idag kommer att komma hit och få fäste. Om vi får sjukdomar i odlingarna riskerar dessa även att sprida sig till vilda fiskbestånd och på så sätt påverka den närliggande akvatiska miljön.
Läkemedel och andra kemikalier som används i odlingarna riskerar att komma ut i den akvatiska miljön utanför odlingarna. I Europa har man tidigare använt mycket behandlingsmedel men arbetar idag mer förebyggande och med andra, till exempel biologiska metoder, och använder därför väldigt begränsat med antibiotika, andra läkemedel och kemikalier. I andra delar av världen, framförallt i Asien, finns dock exempel på länder som använder mycket mer av dessa. Dessa utsläpp är dock lättare att kontrollera än patogenerna då man kan kontrollera hur och vad som tillsätts och tillåts läcka ut i vattnet utanför odlingen.
Foderrester och metaboliska restprodukter kommer oundvikligen att leda till utsläpp av så kallade närsalter, framförallt fosfor och kväve, till miljön, vilka bidrar till övergödning och bottendöd i hav och sjöar. På detta område pågår forskning och försök att ta fram energieffektivare foder med mer optimerat innehåll, avelsarbete för energieffektivare fiskar samt försök med samtidig odling av filtrerande djur, till exempel musslor, för att i efterhand rena vattnet från närsalter.
Att mäta hur mycket utsläpp som orsakas av fiskodlingarna är mycket svårt av anledningar som vattnets förmåga till spridning över stora områden och att väldigt många andra faktorer bidrar till utsläpp i hav och sjöar. Patogener är de utsläpp som är svårast att kontrollera men Sverige bör vara väl rustat för att klara de eventuella problem vi står inför i samband med en ökad svensk fiskodling.

,

There is some aquaculture, or pisciculture and farming of other water animals going on in Sweden today, however not nearly as much as in a lot of other countries. Mainly rainbow trout, but also a few other species are raised in Sweden, for two different reasons: human consumption and to set free in the wild. The farming takes place in more or less closed systems on land, or directly in cages in natural waters. The rest of Europe has also got some fish farming, where Norway is one of the biggest producers even though compared to the rest of the world, and especially to Asia, where fish are also grown for aquarium use, Norway doesn’t produce that much in comparison.
In intensive pisciculture, a lot of fish is kept close together, which leads to an increasement in stresslevels and a higher risk of different infections. The health status of Swedish fish population today is good, contrary to other countries where there are problems with different pathogens. For example Sweden doesn’t have the salmonic sea lice,(Lepeophtheirus salmonis) which causes a lot of problems in for example Norway However the biggest problem here is still about parasites. With an increased Swedish fish farming there is a possible risk of national diseases like BKD to grow or for new foreign diseases like ILA/ISA to come and stay. If there are more pathogens in the fish farms there will also be an increased risk of them spreading out to the wild aquatic environment
Farmaceuticals and other chemicals used in fish farms entail a risk to pour out to the natural eco system. Historically Europe used a lot of pesticides. However today more preventional work and alternate treatment options, such as biological metods are used instead. That’s why Europe today has a really low usage of antibiotics as well as other farmaceuticals and chemicals, while in other places in the world, for example in Asia, a lot of these are still heavily used. Even though, emissions of these substances are easier to control than the pathogens since man can just control what he uses in his farms.
Feed residues and metabolic rest products will inevitably end up as nutrients like nitrogene and and phosphorus, in the wild waters, which increases the risks of over fertilization and bottom death. Reasearch is going on to develope more energy efficient feeds and fish species, as well as finding metods, with for example the close farming of clams, to take care of nutrients and clean the water.
It is really hard to exactly meassure which emissions is caused by aquaculture since there is a big spread factor in the water and there also is a lot of emissions of likely substances from other sources into the same waters. Even though pathogens are the emissions hardest to control, Sweden should be prepared to handle the problems we are facing with an extended Swedish pisciculture.

Main title:Möjliga miljörisker med en utökad svensk fiskodling med avseende på patogener, läkemedel och kemikalier
Authors:Ericsson, David
Supervisor:Carlsson, Gunnar and Örn, Stefan
Examiner:Tyden, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (f.o.m. 2016)
Volume/Sequential designation:2016:20
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:fiskodling, patogener, miljörisker, vattenbruk, pisciculture, pathogens, environmental risks, aquaculture
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5452
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5452
Subjects:Veterinary science and hygiene - General aspects
Animal diseases
Physical sciences
Chemistry
Language:Swedish
Deposited On:14 Jun 2016 10:41
Metadata Last Modified:14 Jun 2016 10:41

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits