Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hepatit E orsakas av ett virus, HEV, som vid utbrott främst sprids via den
fekala-orala vägen och vars sjukdomsförlopp liknar den klassiska gulsoten,
Hepatit A. Sjukdomen är endemisk i många utvecklingsländer, men sporadiska
fall förekommer regelbundet även i industrialiserade länder. I Sverige
är seroprevalensen för HEV hos befolkningen ca 6-9 %. Sjukdomen är i regel
godartad, läker ut av sig själv efter några veckor, och går sällan över i ett
kroniskt stadium. Dödligheten tycks generellt vara låg men är signifikant
högre om det är en individ med nedsatt immunförsvar eller en gravid kvinna
som drabbas. Man har ofta identifierat HEV hos bland annat gris och vildsvin
varför man tror att dessa djurslag skulle kunna utgöra reservoarer för viruset
i industrialiserade länder. Teorin är att vissa varianter av viruset är zoonotiska
och därmed kan spridas från djur till människa via bristande hygienrutiner
eller otillräckligt upphettade livsmedel. I en nyligen publicerad doktorsavhandling
vid SLU har förekomsten av HEV hos svenskt vilt studerats. Man
fann att vildsvin och människor infekteras av HEV-genotyper som är mycket
närbesläktade eller rent av identiska. Dessutom cirkulerar dessa genotyper
mellan tamgris- och vildsvinspopulationerna varvid ett rekombinant utbyte
av arvsmassa kan ske. Man fann vidare att vissa genotyper av HEV även
kunde spåras i hjortdjur såsom rådjur och älg. I fallet med älg upptäckte man
en förmodad ny genotyp av viruset som uppvisar släktskap med några av de
bevisat zoonotiska genotyperna. Då det är populärt och vanligt med jakt på
vilt i Sverige och en ansenlig mängd viltkött konsumeras varje år, väcks förstås
frågan om det finns några hälsorisker förknippat med detta? De flesta
indicier pekar på att det är viktigt med en god hygien vid kontakt med vilt
samt vid hantering av viltkött. Detta gäller speciellt för vildsvin. I fallet med
älg krävs det mer forskning innan man kan dra några slutsatser om den zoonotiska
potentialen.

Hepatitis E is caused by a virus, HEV, as with outbreaks primarily spread via
the fecal-oral route and whose disease course is similar to the classic jaundice,
Hepatitis A. The disease is endemic in many developing countries, but sporadic
cases occur regularly also in industrialized countries. In Sweden, the
seroprevalence of HEV in the human population is approximately 6-9%. The
disease is in most cases self-limiting, lasts a few weeks, and rarely goes into
a chronic stage. Mortality appears to be generally low but is significantly
higher for immunocompromised individuals and pregnant women. HEV is
commonly isolated in domestic swine and wild boar populations, and it is
believed that these animal groups serve as reservoirs for the virus in industrialized
countries. The hypothesis is that some variants of the virus are zoonotic
and thus can spread from animals to humans through inadequate hygiene or
insufficiently heated food. In a recent published dissertation at SLU, the prevalence
of HEV in Swedish wild animals was studied. It was found that wild
boars and humans are infected by HEV genotypes that are very closely related,
if not identical. In addition, these genotypes seem to circulate between
the domestic swine and wild boar populations in which a recombinant exchange
of genetic material might occur. It was further found that certain genotypes
of HEV could also be traced in deer species such as roe deer and
moose. In the case of the moose a putative new genotype of the virus was
identified which seems to have similarity with some of the proven zoonotic
genotypes. Since hunting is popular and common in Sweden and a considerable
amount of game meat is consumed each year, the question arises whether
there are any health risks associated with this? Most evidence points to the
importance of good hygiene in contact with game and while handling game
meat. This seems especially important for wild boar. The zoonotic potential
of the genotype isolated in moose appears to require more research.