Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Delfiner är utsatta för många antropogena hot, där en av dessa är miljögifter.
Bioackumulering och biomagnifiering uppstår ofta på grund av delfinernas höga position i
näringskedjan och miljögifternas persistens, vilket resulterar i höga nivåer av föroreningar i
späck. Detta kan i sin tur leda till olika toxiska effekter. Nivåerna i späcket kan byggas upp
med åren och de högsta ses ofta hos äldre individer, särskilt de hanliga då de honliga överför
mycket av sin toxikologiska börda till avkomman. Andra faktorer som påverkar upplagringen
av miljögifter är bland annat den geografiska platsen de befinner sig i, arten och
metabolismen. Den här litteraturstudien sammanställer vilka miljögifter som kan påverka
delfiners hälsa och överlevnad, i vilken utsträckning samt vilka effekter dessa kan ha på den
enskilda individen och på populationen i stort. Substanser som har uppmätts i höga halter hos
delfiner är PCB, DDT, PBDE och kvicksilver, medan andra ämnen som PFC, HCH, PAH och
kadmium ses i lägre nivåer. Många av dessa verkar ha liknande mekanismer och orsaka
samma effekter, av vilka några är immunosuppression, reproduktion- och hormonstörningar,
teratogenicitet, carcinogenicitet, neurotoxicitet och vävnadsskada. Ett tydligt och signifikant
samband mellan höga koncentrationer av en substans och en viss effekt är svårt att fastställa,
många andra faktorer måste has i åtanke, något som gör det här till ett svårt område att
studera. Dessutom uppmäts många ämnen samtidigt i ett och samma djur, vilket gör att
möjligheten att dessa ämnen interagerar och tillsammans ger upphov till negativa effekter bör
beaktas. Att dra grundade slutsatser blir då ännu svårare. Tidstrenden verkar tyda på en
nedåtgång av halterna av många av dessa ämnen medan andra, till exempel PCB, fortfarande
ses i mycket höga koncentrationer utan tecken på att sjunka inom den närmsta framtiden. De
uppmätta halterna tillsammans med möjliga och observerade effekter indikerar på en trolig
påverkan av dessa miljögifter, både hos den individuella delfinen och populationen i stort.

Dolphins are subject to many anthropogenic threats, one of which is environmental
contaminants. Bioaccumulation and biomagnifications often occur due to dolphins’ high
trophic level in the food chain and the persistence of many contaminants, resulting in high
levels of contaminants in blubber, which in turn can cause toxic effects. Levels in blubber
build up over the years and the highest are seen in older dolphins, especially the male ones
since the females transfer much of their toxicological burden to their offspring. Other factors
that will affect the storage of contaminants are the metabolism, the geographical place and the
dolphin species. This study compiles which environmental contaminants that can affect
dolphin health status and survival, as well as describes the effects and impact they might have
on the dolphin and its population. Contaminants that are measured in high levels include PCB,
DDT, PBDE and mercury, while other minor substances are PFC, HCH, PAH and cadmium.
Many of these seem to function in similar ways and bring about many of the same effects,
some of which are immune suppression, reproductive failure, endocrine disruption,
teratogenicity, carcinogenicity, neurotoxicity and tissue damage. A clear cause and effect
relationship between high levels of a substance and a certain effect is very hard to come by.
There are often many other factors that need to be taken into consideration, which makes this
a complicated area to study. Moreover, there are often many contaminants measured in the
same animal and the possibility of them interacting and together causing negative effects need
to be recognized, which makes it even harder to draw valid conclusions. The time trend seems
to point towards a decline in the levels of several of these substances while others, PCB for
example, are still observed in very high levels without indication of dropping anytime soon.
The levels measured coupled with the possible, as well as seen, effects indicates a probable
impact of these environmental contaminants, both on the individual dolphin and on the
population as a whole.