Home About Browse Search
Svenska


Lönnman, Emmy, 2016. Djurskyddsstandard för suggor, smågrisar och slaktsvin i Sverige och Danmark. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
672kB

Abstract

Danmark är den näst största källan till importerat griskött i Sverige. Det är ifrågasatt huruvida Danmark har samma djurskyddsnivå som Sverige när det kommer till grishållningen. Syftet med detta arbete var att ta reda på vad som skiljer de båda länderna åt gällande tillgång till strömedel, fixering, golvyta, golvtyp, svanskupering och kastration för att utifrån detta se hur djurskyddet för grisar skiljer sig mellan länderna.
Strömedel behövs för att tillfredsställa grisarnas beteendebehov. I Sverige får suggor ofta 0,5-1 kg halm per dag, och ytterligare 2 kg inför grisning. I Danmark är 98 % av suggorna fixerade i slutet av dräktigheten och kan på så sätt inte boa. Vad gäller danska slaktsvin har mindre än 50 % tillgång till strömedel. De förses istället med material som inte uppfyller kriterierna för strömaterial utifrån beteendebehoven. I Sverige förser 98 % av grisproducenterna sina grisar med halm, vilket är ett passande strömaterial för ändamålet. Djurskyddet är därmed bättre i Sverige på denna punkt.
Fixering av suggor kan användas för att minska risken för att suggan lägger sig på smågrisarna som då kan skadas eller avlida. Det är dock inte visat entydigt att fixering ger lägre smågrisdödlighet. I Danmark fixeras 98 % av suggorna inför grisning och fram till avvänjning, 90 % av suggorna är sedan fixerade fram till fyra veckor efter brunst och därefter är 30 % fixerade resterande dräktighetstid. I Sverige sker ingen rutinmässig fixering och djurskyddet är därmed tydligt bättre i Sverige.
Det är viktigt att inte ha för liten yta per gris då det kan leda till stereotypier såsom svansbitning. Det finns inga exakta regler om minimummåtten på boxar för digivande suggor i Danmark och suggorna hålls som nämnts ändå fixerade, men galtar, slaktsvin och växande grisar har större yta per gris i Sverige än i Danmark, vilket leder till att djurskyddet angående detta är bättre i Sverige. Till följd av brist på statistik kan dock ingen jämförelse av djurskyddet göras gällande ytan som dräktiga gyltor och ej digivande suggor i grupp hålls på.
Spaltgolv är en riskfaktor för svansbitning, troligen då det minskar möjligheten att förse grisarna med strömedel. Sverige använder sig i mindre utsträckning av spaltgolv än Danmark och har på så sätt bättre djurskydd.
Svanskupering kan genomföras för att minska risken för svansbitning, men är inte entydigt effektivt. Både svansbitning och svanskupering kan leda till neurom hos gris, vilket leder till sämre välfärd. I Sverige är det förbjudet att kupera grisarnas svansar och detta förekommer inte. I Danmark får man liksom i övriga EU inte svanskupera på rutin, men över 95 % av de danska grisarna har kuperad svans. Enligt dansk lag behöver inte grisarna bedövas vid kupering om det sker innan grisarna är fyra dagar gamla, vilket i praktiken är när kuperingen utförs. Vad gäller svanskupering är därmed djurskyddet bättre i Sverige än i Danmark.
Kastrering av hangrisar sker i både Sverige och Danmark för att förhindra köttet från galtar att lukta och smaka illa. I båda länderna bedövas galtarna innan kastreringen och djurskyddet är här likvärdigt.

,

Denmark is the second largest source of imported pork in Sweden. However, it is questioned if Denmark has the same standard of animal protection as Sweden regarding pigs. The purpose of this project was to compare these countries with respect to access of straw, confinement in farrowing crates, floor area, type of flooring, tail docking and castration to be able to pinpoint the difference in animal protection.
Pigs need litter to satisfy their behavioural needs. Swedish sows often get 0.5-1 kg of straw each day, and 2 kg extra before farrowing. 98 % of the Danish sows are crated when this time comes, preventing them from nesting. Less than 50 % of the Danish fattening pigs have access to litter material that allows them to express their behavioural needs. 98 % of the Swedish producers provide their pigs with straw, which is suitable as litter. The animal protection is therefore better in Sweden.
Fixation of sows in farrowing crates can be done to prevent them from crushing the piglets while laying down. However, it has not been showed unequivocally that fixation reduces the mortality of piglets. In Sweden, sows are not being fixated routinely. In Denmark, 98 % of the sows are fixated during farrowing and lactation. 90 % of the sows are then fixated until four weeks post service, and 30 % are fixated during the rest of the pregnancy, this leading to the animal protection being better in Sweden.
It is important not to have too small an area per pig since it can lead to stereotypes such as tail biting. There are no regulations on the exact minimum measures of boxes for lactating sows in Denmark, but boars, growing pigs and fattening pigs have larger areas per animal in Sweden, resulting in a higher level of animal protection in Sweden. Due to a lack of reliable statistics, no comparison could be made regarding pregnant gilts and sows kept in groups.
Slatted floor is a risk concerning tail biting, probably since it reduces the possibility providing the pigs with straw. Sweden uses less slatted floor than Denmark, thus having better animal protection in this regard.
Tail docking can be done to prevent tail biting, although this effect has not been shown clearly. Both tail biting and docking can lead to neuroma, which leads to bad welfare. It is forbidden to dock pigs’ tails in Sweden and it is not done. In Denmark, routine tail docking is forbidden according to EU legislation, but over 95 % of the Danish pigs have docked tails. According to Danish law you do not have to use anaesthetics during tail docking within the pig’s first four days, which is when docking is carried out in practice. Regarding tail docking, the animal protection is better in Sweden.
Castration of male piglets is performed in both countries to prevent the meat from smelling and tasting bad. Both countries use anaesthetics during this procedure, making the animal protection regarding this equal.

Main title:Djurskyddsstandard för suggor, smågrisar och slaktsvin i Sverige och Danmark
Authors:Lönnman, Emmy
Supervisor:Hultgren, Jan
Examiner:Tyden, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (f.o.m. 2016)
Volume/Sequential designation:2016:54
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:gris, djurskydd, Sverige, Danmark, strö, svanskupering, golvyta, fixering, kastrering, pigs, animal protection, Sweden, Denmark, tail docking, floor area, fixation, castration
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5406
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5406
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:26 May 2016 14:14
Metadata Last Modified:26 May 2016 14:14

Repository Staff Only: item control page