Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Felin infektiös peritonit (FIP) orsakas av ett coronavirus vid namn felint infektiöst peritonitvirus (FIPV). Det är en komplex och svårdiagnosticerad sjukdom som delas in i två former – torr och våt form. Torr FIP ger granulom i olika vävnader och symptomen varierar beroende på drabbat område. Våt FIP karaktäriseras av kraftig ascites, pyogranulom, vaskulit och lesioner.
Mycket forskning har gjorts på FIP, men trots det är förloppet och den immunologiska bakgrunden inte helt utredd. Syftet med denna uppsats är att undersöka teorierna om immunförsvarets roll vid utveckling av FIP och dess olika former, hur det påverkar framställning av vaccin och varför vissa individer tycks vara immuna.
Den mest etablerade teorin om hur sjukdomen uppstår är att FIPV utvecklas genom en mutation av felint enteriskt coronavirus (FECV). Mutationen leder till att viruset byter tropism från enterocyter till monocyter vilket ger en systemisk spridning.
FIP är en immunmedierad sjukdom där förloppet påverkas av dominerande typ av immunreaktion. Mycket tyder på att ett cellmedierat immunsvar är viktigt vid överlevnad och immunitet, medan ett antikroppsmedierat immunsvar istället förvärrar tillståndet. Studier visar att katter som insjuknat i FIP har ett supprimerat cellmedierat immunsvar med utslagning av T-lymfocyter och ”natural killer cells” (NK-celler).
Antikroppar mot FIPV tros förvärra sjukdomstillståndet genom att underlätta infektion av makrofager och intracellulär virusreplikation. Den normalt skyddande funktionen av antikroppar genom inbindning till antigen och stimulering till fagocytos eller komplementaktiverad cellys och virolys fungerar heller inte vid FIP. Celler infekterade med FIPV uttrycker ofta inte några virusantigener, vilket gör att de inte destrueras och viruset överlever. Majoriteten av studierna tyder också på att antikroppar är orsaken till den kraftiga mängd ascites som är karaktäristisk för våt FIP genom en överkänslighetsreaktion typ III i vener.
Immunsystemets medverkan vid utveckling av FIP har försvårat för möjligheten till vaccination. Flertalet studier har gjorts för att framställa effektiva vaccin, men de grundar sig på produktion av antikroppar. Istället för att ha en starkare motståndskraft har immuniserade individer insjuknat snabbare med allvarligare symptom jämfört med seronegativa.
Mycket tyder på att ett cellmedierat immunsvar har skyddande effekt vid FIP, medan ett antikroppsmedierat immunsvar förvärrar tillståndet. Den immunmedierade komponenten i sjukdomsförloppet har försvårat för behandling, men framsteg har gjorts på senare år med nya vaccin som stimulerar det cellmedierade immunsvaret.

Feline infectious peritonitis (FIP) is a lethal disease in wild and domestic cats. It is divided into two forms – dry and effusive FIP. The dry form has diffuse symptoms with granulomas in different tissues and the effusive form is characterized by ascites, pyogranulomas, vasculitis and lesions.
Since its discovery FIP has been the object of a lot of research. Even so, the development and immunology of the disease is not clear. The purpose of this essay is to explore the immune mediated reactions of FIP and how that affects the development of vaccines as well as immunity to the disease.
FIP is caused by feline infectious peritonitis virus (FIPV) – a feline coronavirus. Most studies suggest that FIPV evolves from feline enteric coronavirus (FECV). One or many mutations lead to FECV changing its tropism from enterocytes to macrophages, which gives the FIP virus its systemic spread.
The development of FIP is partly immune mediated and the type of dominant immune response affects the outcome of the disease. Many studies suggest that the cell mediated immune response is important for immunity and survival, while the humoral immune response enhances the disease. In cats affected with FIP a depletion of T-lymphocytes and natural killer cells has been detected, as well as a high level of circulating antibodies.
Antibodies towards FIPV are thought to enhance the disease by increasing the infection of macrophages and the intracellular viral replication. Under normal circumstances, antibodies bind to extracellular proteins on virus infected cells and circulating viruses which marks them for phagocytosis or initiates a complement activated cell lysis and virolysis. It has been shown that cells infected with FIPV do not express any viral antigens and no elimination occurs. Many studies also suggest that the antibodies are responsible for the ascites in effusive FIP by inducing a type III hypersensitivity in veins.
The immune mediated character of FIP has made it difficult to produce effective vaccines. Because of antibody dependent enhancement, immunized individuals have been more sensitive to infection. After inoculation with FIPV they succumbed to FIP more rapidly and with more severe symptoms than seronegative individuals. Later studies have shown positive results with vaccines that stimulate the cell mediated immune response, but more research is needed in this field.
There are a few prominent theories about the development of FIP and most studies support them. The foremost stating that the cell mediated immune response is significant for survival and immunity, while the humoral immune response enhances infection. This immune mediated aspect of FIP has made it difficult to vaccinate and treat infections, but recent advances have been made in stimulating the cell mediated immune response.