Home About Browse Search
Svenska


Durchbach, Nikita, 2016. Patologiska förändringar vid förmaksflimmer hos häst. First cycle, G2E. Uppsala: SLU, Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Förmaksflimmer är den vanligaste arytmin hos häst. Syftet med uppsatsen är att redogöra för
patologiska förändringar vid förmaksflimmer samt försöka klargöra vad som avgör prognos och
recidivering vid behandling med kinidinsulfat och transvenös elkonvertering. Förmaksflimmer
innebär att förmaken depolariseras snabbt och oregelbundet, dessa ektopiska impulser
upprätthålls av reentry-vågor. Pumpkraften i förmaken sänks, men eftersom en stor del av
kammaruppfyllningen sker passivt påverkas inte pumpkapaciteten i vila. Däremot minskar
cardiac output när hjärtfrekvensen ökar eftersom tiden för kammaruppfyllning minskar. Hos
andra djurslag orsakar förmaksflimmer takykardi redan i vila, men ej hos häst. Det är en relativt
vanlig orsak till nedsatt prestationsförmåga vilket ofta är det enda symtomet, men dyspné,
epistaxis och cirkulatorisk kollaps kan också förekomma. Många hästar som ej ska maxprestera
är dock helt utan symtom och arytmin kan då upptäckas av en slump vid klinisk undersökning.
Sjukdomen orsakar patologiska förändringar, både makroskopiskt och mikroskopiskt.
Makroskopiskt ses lesioner med fibros i ett eller båda förmaken och perikardit. Klaffinsufficiens
är vanligare hos hästar med förmaksflimmer än hos friska individer, men förekommer inte alltid.
De vanligaste mikroskopiska förändringarna vid förmaksflimmer är cellulär infiltration,
framförallt lymfocyter, och fibrösa förändringar. Strukturell remodulering i form av t.ex. myolys
eller tecken på apoptos förekommer hos både människa och get vid förmaksflimmer, men det är
omdiskuterat huruvida det förekommer hos häst. Däremot har det visats att elektrisk
remodulering förekommer hos häst. Det innebär ett förändrat uttryck och funktion hos vissa
jonkanaler, t.ex. en nedreglering av L-typ Ca2+-kanaler. Nedregleringen är en
autoskyddsmekanism som ska skydda kardiomyocyterna från ökad kalciumkoncentration
eftersom höga kalciumkoncentrationer är toxiskt och snabbare förmaksfrekvens, som vid
förmaksflimmer, ökar kalciumkoncentrationen i kardiomyocyterna. Inom humanmedicinen har
det visat sig att elektrisk remodulering bidrar till tidig recidivering efter konvertering, progressiv
läkemedelsresistens vid långvarigt förmaksflimmer och progression från paroxysmalt till
persisterande och permanent förmaksflimmer.
Förmaksflimmer kan behandlas farmakologiskt eller med transvenös elkonvertering. Upp emot
90 % av fallen går att konvertera till normal sinusrytm, men de som konverterat kan recidivera.
Studier har gjort kopplingar mellan hjärtsvikt och/eller kraftiga blåsljud och sämre prognos. I
övrigt är de kliniska symtomen inte avgörande för behandlingsresultatet eller kopplat till
patologiska förändringar. Idag går alltså inte att kliniskt skilja mellan behandlingsbara och ickebehandlingsbara
fall av förmaksflimmer hos häst förutom att testa olika behandlingar. Oavsett val
av behandling finns risk för biverkningar och dödsfall vid behandling har förekommit.

,

Atrial fibrillation is the most common arrhythmia in horses. The purpose of this thesis is to
outline pathological changes associated with atrial fibrillation, and try to elucidate what
determines prognosis and recurrance during treatment with quinidine sulfate and transvenous
cardioversion. During atrial fibrillation, depolarization waves are spread in a rapid and chaotic
manner over the atrial myocardium. These ectopic impulses are maintained by re-entry wavelets.
Atrial contraction function is lost, but as a large amount of the ventricular filling is passive, the
hearts pump capacity is not affected at rest. Contrariwise, cardiac output is reduced as the heart
rate is increased, due to the reduced time for ventricular filling. In other mammals, atrial
fibrillation usually causes tachycardia even in rest, but not in horses. Atrial fibrillation is a
relatively common cause of reduced performance capacity, which often is the only symptom, but
dyspnea, epistaxis and circulatory collapse can occur. In horses used for less intense athletic work
atrial fibrillation can occur without any symptoms and can be an incidental finding.
The arrhythmia causes pathological changes, macroscopically as well as microscopically.
Macroscopically lesions with fibrosis in one or both atria and pericarditis can be found. Valve
regurgitation is more common in horses with atrial fibrillation than in healthy individuals, but is
not always present. The most common microscopically findings are cellular infiltration,
especially lymphocytes, and myocardial fibrosis. Structural remodeling e.g. myolysis and signs
of apoptosis occurs in humans and goat models of atrial fibrillation, it is debated whether it
occurs in horses or not. However, it has been found that electrical remodeling occurs in horses.
Electrical remodelling alters ion channel expression and/or function e.g. downregulation of Ltype
Ca2+-channels. The downregulation is an autoprotection mechanism that reduces Ca2+-entry,
as high concentrations of Ca2+ in the cardiomyocytes is toxic. In humans, it has been shown that
electrical remodelling contributes to early recurrence after cardioversion, progressive drug
resistance of long-lasting atrial fibrillation and progression from paroxysmal to more persistent
forms of atrial fibrillation.
Atrial fibrillation can be treated pharmacologically or by transvenous electrical cardioversion.
Around 90 % of the cases can be converted to normal sinus rhythm, but even if the cardioversion
is successful the patients can relapse. Connections have been made between congestive heart
failure and/or severe heart murmur and poorer prognosis. Otherwise, clinical symptoms are not
crucial treatment results or pathological changes. Today is not possible to clinically distinguish
between treatable and non-treatable cases of atrial fibrillation in horses, except testing various
treatments. Regardless of the choice of treatment, there is a risk of adverse effects and during
treatments deaths has occurred.

Main title:Patologiska förändringar vid förmaksflimmer hos häst
Authors:Durchbach, Nikita
Supervisor:Södersten, Fredrik
Examiner:Tyden, Eva
Series:Veterinärprogrammet, examensarbete för kandidatexamen / Sveriges lantbruksuniversitet, Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap (f.o.m. 2016)
Volume/Sequential designation:2016:17
Year of Publication:2016
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VY002 Veterinary Medicine Programme 330 HEC
Department:(VH) > Dept. of Biomedical Sciences and Veterinary Public Health
Keywords:förmaksflimmer, häst, patologi, prognos, atrial fibrillation, horse, pathology, prognosis
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5383
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-5383
Subjects:Animal genetics and breeding
Animal physiology - Growth and development
Animal diseases
Language:Swedish
Deposited On:23 May 2016 11:07
Metadata Last Modified:23 May 2016 11:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits